LO:s styrelse antog den 13 oktober enhälligt ett förslag till gemensamma avtalskrav inför 1998 års avtalsrörelse. LO:s representantskap ska ta ställning till förslaget och rekommendera medlemsförbunden att anta kraven som sina egna.

Motivet för beslutet är: "Vårt mål är att förena medlemmarnas krav på fler jobb, ökade reala löner och mer rättvisa. De krav vi enats kring stämmer väl med vårt mål," säger LO:s ordförande Bertil Jonsson.

Vidare påstår man att "Enigheten i LO:s styrelse är mycket viktig eftersom resultatet av årets avtalsrörelse kommer att få stor betydelse för utvecklingen de kommande åren. För våra medlemmars vardag och för landets ekonomi som helhet."

Hans Karlsson, LO:s avtalssekreterare som ibland har kunnat framstå som radikal och opponent till regeringens ekonomiska politik, säger i en kommentar till LO-styrelsens beslut "Det finns ingenting som ligger mer i LO-medlemmars intresse än en starkt sammanhållen lönerörelse med rättvisa löneökningar på en nivå som kan bidra till lägre arbetslöshet, ökad sysselsättning, bästa tänkbara reala löneutveckling samt en fortsatt stabil utveckling av landets ekonomi."

LO-styrelsens utgångspunkt inför avtalsförhandlingarna är att det finns ett gemensamt nationellt löneökningsutrymme, och att detta utrymme ska fördelas på ett rättvist och ekonomiskt rationellt sätt i enlighet med vissa principer.

Dessa principer är samordnade förbundsförhandlingar på grundval av gemensamt fastställda avtalskrav och att rekommendera medlemsförbunden inleda förhandlingar vart och ett med sina motparter om nya löneavtal enligt följande:

"En ram för löneökningarna fastställs för varje avtalsområde. Ramen uppgår till 300 kronor per månad plus 1,5 procent. I ramen ingår avtalsökningar och alla former av löneglidning inkl strukturella förändringar.

Alla områden tillförs regler om en garanterad lägsta semesterlön per dag. Garantibeloppet bör uppgå till minst 750 kronor år 1998.

Av stabiliseringspolitiska skäl är en lång avtalsperiod att föredra, men varje förbund beslutar själv mot bakgrund av avtalskrav i övrigt

En förkortning av årsarbetstiden kan påbörjas under avtalsperioden. Varje förbund avgör i vilken takt och omfattning detta ska genomföras. Löneökningar som kompensation för kortare arbetstid belastar löneutrymmet på samma sätt som andra löneökningar."

Detta innebär i princip att LO:s styrelse anser att det är rättvist och ekonomiskt rationellt att ge de arbetande organiserade i LO ca 10 miljarder i ökade löner och köpkraft, medan kapital- och aktieägarna enbart under 1996 fick 56,2 miljarder i utdelningar och de 100 rikaste i vårt land under 1996 har kunnat öka sin förmögenhet med 53 miljarder.

Detta innebär i princip att LO:s styrelse anser att det är rättvist och ekonomiskt rationellt att ge de arbetande organiserade i LO en belöning på ca 500 kr i månaden för en produktivitetsökning på ca 25 procent.

Detta innebär i princip att LO:s styrelse är motståndare till en reallönehöjning på vinsternas bekostnad och en rättvis fördelning av produktionsreslutatet.

Vad de här principerna visar är att det är hög tid för LO:s styrelse att hoppa av från SAF:s, SAP:s och den borgerliga ideologin, som innebär att vi kan vinna välstånd genom eftergifter och anpassning till storfinansen och kapitalet, och börja företräda sina medlemmars intressen. Skall de arbetande, som producerar vårt lands välstånd, få en rimlig andel av sitt eget arbete behövs det nya tag. Vi behöver en kämpande fackförening och ett starkt kommunistiskt parti som kan tillvarata de arbetandes intressen i kamp mot arbetsköparväldet och storfinansens allt större dominans över det svenska samhället.