Socialforskaren Tapio Salonen är kritisk till regeringens försök att bygga upp en ny arbetsmarknad, en arbetsmarknad enbart för unga. Regeringens förslag bygger på slarvigt utredningsarbete, anser Salonen, som också hävdar att de inte ger någon lösning på ungdomsarbetslöshetens "underliggande strukturproblem".

Vid årsskiftet uppstår en ny arbetsmarknad i Sverige, vid sidan om den gamla. Det är regeringens nya arbetsmarknad för unga arbetslösa. Av regeringen beskrivs den som en åtgärd mot ungdomsarbetslösheten. Men vad det egentligen handlar om är tvångsrekrytering av gratis arbetskraft och ett återupplivande av 30-talets nödhjälpsarbeten.

Unga arbetslösa under 25 år kommer att erbjudas jobb i kommunala s k aktiveringsprogram, och för det arbete de utför komner de att få en lön som ligger strax över socialbidraget. Jobben är "frivilliga" påstås det, men de unga kan få sina socialbidrag indragna om de vägrar att medverka.

Socialforskaren Tapio Salonen är kritisk till regeringens "ungdomsaktivering". I en debattartikel i Dagens Nyheter (20/9) går han skarpt till rätta med både regeringen och regeringens utredare på Socialstyrelsen och Ams.

Aktiveringsprogrammet är illa underbyggt, anser Salonen. "Frågor av denna karaktär belyses vanligtvis i offentliga utredningar som föregår viktiga lagändringar i Sverige", skriver han. "Detta har förvånansvärt nog inte skett i denna fråga".

Salonen lyfter i sin artikel fram ett antal frågor som han anser att regeringen och utredarna helt förbigått eller slarvat med. Är den kommunala ungdomsaktiveringen förenlig med de "etiska värderingarna" i samhället, undrar han. Finns det något folkligt stöd för den typ av negativ särbehandling av unga arbetslösa som den regeringen nu genomför?

Regeringen hävdar att ungdomsaktive-ringen kommer att göra det lättare för de unga att ta sig in på den ordinarie arbetsmarknaden. Salonen anser dock inte att det finns någon som helst grund för en sådan uppfattning, inte ens i regeringens egen utredning.

Regeringens utredare har enligt Salonen inte heller undersökt hur aktiveringsprogrammet kan komma att inverka på den ordinarie arbetsmarknaden. Salonen tycks själv anse att det finns en högst reell risk att ungdomsjobben tränger ut de vanliga jobb som redan finns i kommunerna eller som annars skulle kunna uppstå.

Salonen är dock inte bara kritisk till åtgärderna i regeringens s k aktiveringsprogram. Han anser också att "begränsade lokala åtgärder" av det slag som det här är fråga om är ett svagt motmedel mot de "underliggande strukturella problemen" på den svenska arbetsmarknaden. Han skriver:

"Det är inte arbetslös ungdom som är "problemet" utan ett arbetsliv som utestänger stora grupper samtidigt som villkoren för dem som har jobb visar på flera oroväckande trender."