Mokaba har tidigare varit ordförande för Ungdomsligan och ännu kort innan den nya regeringen valdes försökt uppvigla Sowetos ungdom mot en förhandlingslösning med parollen "Döda burerna, döda farmarna". Nu har han gjort sig till talesman för de s k afrikanisterna och "Black-empowerment"-fraktionen och vill bana väg för en ohämmad fri marknadsekonomi. Eftersom han betraktar en socialistisk framtid som "mörk" och afrikansk, vill han att Sydafrikas kommunister ska försvinna ur alla strukturer där "besluten fattas".

Hur löjeväckande och populistiska argumenten än låter - alliansen mellan ANC och kommunisterna bekräftas just i dessa dagar inför kongressen av flertalet ANC-medlemmar och inte minst av dess ledning - så måste de tas på allvar, eftersom de aldrig förr har framförts så öppet och grovt. De är ett uttryck för ökande spänningar kring sociala frågor inom rörelsen. Mokaba talar för de krafter inom ANC, som förordar en hänsynslös Thatcherism i maximalprofitens intresse, till gagn för en liten svart elit såsom del i en nyliberal ekonomi.

Några chanser har denna riktning inte på ANC:s kongress. För närvarande håller basgrupperna överallt i landet på att välja de ca 3 000 kongressledamöterna och diskuterar dokumenten om ANCs framtidsuppgifter i ett nytt Sydafrika.

Kongressen öppnas på Nationella Heros Day den 16 december, dagen för grundandet av Umkhonto weSizwe (ANC:s beväpnade gren) 1961. Denna kongress kommer att få en plats i ANC:s historia som generationsväxlingens kongress. Redan nu anses den få samma stora betydelse för rörelsens fortsatta inriktning som en gång i tiden den historiska Morogoro-konferensen år 1969 i tansanisk exil, där ANC öppnade sig för alla Sydafrikaner oavsett hudfärg som ville bidra till den gemensamma kampen att befria landet från apartheid.

President Mandela kommer att överlämna ledningen till Thabo Mbeki och stödjer den unga ledningen i fortsättningen endast som hederspresident med råd och erfarenhet. Den nya ledningstrion kommer sannolikt att bildas av Mbeki som ANC:s president, Jacob Zuma som vice president och Kgalema Motlanthe som generalsekreterare.

Thabo Mbeki, född 1948, är son till Govan Mbeki, mångårig stridskamrat till Nelson Mandela, som tillsammans med honom 1964 i Rivonia-processen dömdes till livstids fängelse och hölls fången på Robben Island. Sonen Thabo har läst ekonomi i Storbritannien och sedan deltagit i ANC:s kamp i olika funktioner inom exilstrukturerna, innan han 1994 valdes till den nya sydafrikanska republikens vice president och Mandelas ställföreträdare.

 Jacob Zuma, född 1942, blev efter Oliver Thambos död ANC:s nationelle ordförande. Han kommer från Zululand och var ANC-chef i den komplicerade KwaZulu/Natal-provinsen. Med hans nominering balanseras också den etniska jämvikten mellan Xhosa (folket som Mandela och Mbeki tillhör) och den största Zulufolksgruppen. Zuma är medlem i ANC sedan 1959 och deltog från 1962 i Umkhonto weSizwe-aktioner, tills han 1963 dömdes till 10 års fångenskap på Robben Island. "Ön" blev hans universitet, där han till en början lärde sig läsa och skriva. Just denna stora vilja att utbilda sig har gjort Zuma till en inspirationskälla för många enkla ANC-medlemmar och säkrat honom deras förtroende. När han frigavs 1973 gick han i landsflykt till Swasiland, Mocambique och Sambia.

Zuma hade flera konkurrenter om posten som ANC:s andre man. Han blev slutligen kandidaten som accepterades av de flesta inom exekutivkommittén och provinserna. Enda motkandidaten tills alldeles nyligen var Kvinnoförbundets ordförande Winnie Madizikela-Mandela. Men efter förhandlingarna inför sanningskommissionen har förbundet för en vecka sedan dragit tillbaka sitt stöd för Winnies kandidatur.

 Ceryl Carolus, som på ANC:s senaste kongress 1994 hade valts till generalsekreterare - som första kvinna i ANC:s historia på en så hög post - kunde under sina få år inte övertyga i sin verksamhet och ska inte ställa upp igen. Som favorit till posten som generalsekreterare räknas nu den erfarne facklige ledaren Kgalema Motlanthe. Han leder det mäktiga gruvfacket (NUM) och har inte bara ANC:s gräsrötter och ungdomsligan bakom sig, utan som medlem i det kommunistiska partiets centralkommitté även landets kommunister. ANC-ledningen ser i honom en lugn och konsekvent personlighet som har förutsättningarna att balansera det stora antalet olika riktningar som den politiskt breda ANC-rörelsen förenar. Även Motlanthe är en Umkhonto-kämpe, blev arresterad 1976 och av apartheidregimen dömd till 18 år på Robben Island. Han befriades först efter maktskiftet och blev 1992 generalsekreterare i NUM, när föregångaren Cyril Ramaphosa växlade över till posten som ANC:s generalsekreterare. Nu verkar det som om han ännu en gång följer i dennes spår.