De danska domstolarna svalde elefanterna
De värsta kollaboratörerna gick fria
De rättsliga processerna mot de tyska fascisternas medlöpare i Danmark blev ett fiasko för åklagarämbetet - och för rättvisan.
Efter krigsslutet utsågs en medlem i kommunistpartiet, advokaten Carl Madsen, till huvudåklagare i rättsprocesserna mot den tyska ockupationsmaktens danska medhjälpare och medprofitörer.
Madsens och hans kollegors huvudmålsättning var att få tag i de verkligt stora brottslingarna först.
Flera stora industriföretag stämdes också inför rätta. Men resultatet av åklagarnas anträngningar blev magert. De stora industrikapitalisterna undgick fortsatt rättsförföljelse och straff.
Storkapitalets företrädare påstod att de agerat med den lagliga regeringens godkännande, och åklagarsidan lyckades inte övertyga domstolarna om att detta var ovidkommande i sammanhanget. Skulden för krigsprofiterna sköts över på samarbetsregeringen och kapitalisterna kunde fortsätta sin verksamhet som tidigare.
Trafikminister Gunnar Larsen, mannen bakom Danmarks egen "Ostgruppe": Östudvalget, frikändes i både Landsretten (Hovrätten) och Höjesteret (Högsta domstolen).
Skulden är uppenbar
Historikern Joachim Lund, som granskat Östudvalgets agerande i Port Kunda-affären, har en klar uppfattning om de danska politikernas och industrikapitalisternas skuld.
I en intervju med Weekend-avisen säger Lund:
- Port Kunda-affären är det mest flagranta exempel på kollaboration jag hittills har stött på. Tyskarnas krig på östfronten var ett utrotningskrig. Att den danska regeringen inlät sig så djupt i detta, visar att den var helt i avsaknad av moraliska betänkligheter.
Samarbetsregeringens utrikesminister, Erik Scavenius, försökte i rättsförhören efter kriget tona ner Östudvalgets praktiska betydelse. Enligt Scavenius var udvalget en "avledningsmanöver" som regeringen tagit till i ett skede då tyskarna skärpt kraven på sina danska medhjälpare.
Joachim Lunds efterforskningar visar att Scavenius ljög. Samarbetsregeringen utsattes inte för några tyska påtryckningar: Östudvalget tillkom helt på regeringens eget inititativ.
Att Östudvalget inte saknade praktisk betydelse framgår av det anförande som ingenjören och storentreprenören Knud Höjgaard höll vid utskottets konstituerande möte i december 1941:
- Den danska företagsamheten i Ryssland före 1914 var av största betydelse för det danska näringslivet, och en fortsättning på detta skulle innebära förverkligandet av en dröm som hållits vid liv trots 20 års mellanliggande utveckling i Ryssland.
Mats Loman