De flesta observatörer - både tyska och från andra länder - som följt den s k ”politbyråprocessen” i Tyskland, har sedan länge ansett att åtalet som väckts av en specialdomstol mot DDR:s sista statsledning är fullständigt gripen ur luften och noll och intet värt. De åtalade har varken kränkt folkrättsliga normer eller förbrutit sig mot DDR:s lagstiftning, som gällde under den i åtalet avsedda tiden och vars giltighet uttryckligen har fastslagits i enhetsfördraget mellan de två tyska staterna. Trots detta klara rättsläge har överåklagare Jahntz (som gjort sig ett namn som beskyddare för nazistiska förbrytare) den 1 augusti inför 27:e Straffkammaren vid delstaten Berlins domstol yrkat på 11 år fängelse för DDR:s tidigare statschef Egon Krenz. De medåtalade f d politbyråmedlemmarna Günter Kleiber och Günter Schabowski ska dömas till 7 år och sex månader resp 9 års fängelse. Detta meddelar Solidaritetskommittén för den politiska förföljelsens offer i Tyskland.
Åklagarens yrkanden mot de f d politbyråmedlemmarna tyder på att Bonnregimen strävar efter en ny höjdpunkt i sitt hämndbegär mot allt som förknippas med DDR. Tidigare har man i ett stort antal skådeprocesser dömt soldater och officerare, domare, åklagare och andra ämbetsmän från DDR-tiden till långa frihetsstraff.
Nu har det gått så långt att en BRD-överåklagare tar sig rätten att döma statschefen från ett annat land, som BRD underhöll folkrättsliga relationer med, som var suverän och som åtnjöt internationell respekt.
De åtalade var folkvalda medlemmar i DDR:s parlament som bl a antog lagstiftningen om gänsskyddet. Som hela världens parlament tillerkände även DDR:s Folkkammare sina parlamentsledamöter författningsenlig immunitet. Men allt detta bryr sig överåklagare Jahntz inte om. Detta är illavarslande för det framtida tyska agerandet i internationella sammanhang.
Den s k politbyråprocessen, som handlar om beklagliga händelser under kalla kriget, värderas av Solidaritetskommittén som en fortsättning på just detta kalla krig, fast nu med andra medel. Det är orsaken till att rätten struntar i DDR:s suveräna rätt och internationell folkrätt. Därför har man förhindrat att folkrättslig expertis och tyska och internationella vittnen kallas till rättegången, som ännu tydligare skulle stuckit hål i det konstruerade åtalet.
Det är signifikant för utvecklingen i Tyskland, vilken person Bonn tillsatte som åklagare i denna politiska process.
Jahntz har under en period i gamla BRD varit rannsakningsåklagare i den centrala myndigheten som skulle utreda nazistiska förbrytelser. I en av honom utgiven bok skryter han med att personligen ha nedlagt 59 av 60 utredningar mot medlemmar i nazisternas ökända domstolar Volksgerichtshof -. Jahntz förkroppsligar den traditionslinje inom den tyska justitian som alltid, från kejsarriket över Weimarrepubliken, Hitlerfascismen och i Förbundsrepubliken Tyskland , vars avsikt alltid har varit att skona högern och slå mot vänstern.
Inför denna bakgrund uppmanas alla som menar allvar med demokrati och rättstatlighet att stödja kravet:
Rättegången mot Egon Krenz och de andra åtalade måste läggas ner! I sjunde året efter enheten mellan de två tyska staterna borde den tyska Förbundsdagen äntligen lagstifta om ett slut på förföljelsen av DDR:s medborgare, det är ett utbrett krav i Tyskland och internationellt.
Krenz och de flesta andra åtalade kämpade under processen efter bästa förmåga för detta krav. Bara en teg ihärdigt: Günter Schabowski. Men efter sommaruppehållet har han yttrat sig - och bedyrat hängivenhet till kapitalismen. Trodde han på straffmildrande?