En stor undran har drabbat Uddevallaborna. Hur tänker politikerna i kommunen? Tänker dom överhuvudtaget och tänker dom lika i alla partier? Vem styr egentligen? Varför verkar så mycket så märkligt? Ungefär så går "snacket" på stan.

 Miljoner används fel

Vad är då anledningen till denna undran och alla dessa frågor? Jo, det handlar om hur ett stort antal miljoner används. Att dom läggs på fel åtgärder och beslut.

Samtidigt som långvården har otillräckliga resurser, skolan behöver ökade anslag och en stor del av barnomsorgen ska läggas ner - så spenderas miljoner på vägar, målning av kulvertar och liknande objekt.

Lokalgata utanför stans centrum ska läggas om. Allt rivs upp. Det blir planteringar, gatsten och plattor för många miljoner. Motorväg genom stan, som funnits i över 20 år och som nu ska ersättas med motorväg utanför stan, får trädplanteringar i mittremsan - som t o m anses vara en trafikfara.

Och så målar man. Gamla hus får färgpartier målade på fasaderna. Gångtunnlar, visserligen totalt nerklottrade, målas i olika färgnyanser, silos och brandstationens torktorn målas o s v. Man tar pengar från de viktigaste områdena och lägger dem bl a på det nämnda .

 Fint främmande

Jag och många med mig tror sig ha svaren på alla nämnda frågor, även om det inte bekräftas. Uddevalla "fyller" 500 år som stad. Och det tycker även jag bör firas på något sätt. Pengar där de bäst behövs och lite trevligheter för Uddevallaborna, som inte behöver kosta särskilt mycket.

Men tänk er - i samband med jubileet får Uddevalla besök av kungaparet. De kommer troligen inte att åka på de vägar som kostas på, de kommer troligen aldrig att gå i gångtunnlar, de kommer troligen inte att titta upp i luften för att se förskönade väggar och byggnader.

Så fjantiga kan kommunalpolitiker bli, och det tycks gälla alla fullmäktiges partier. Själv har jag bara en liten "dröm": att efter kungabesöket få kalla mig Kunglig Hov-lottförsäljare.

 Åk kollektivt

Det tycks finnas hur många slogans som helst med uppmaningen: Åk kollektivt. Annonsbyråer måste ha tjänat stora pengar på denna uppmaning. Men det tycks inte hjälpa. Folk åker allt för ofta, ganska onödigt, i sina bilar. VARFÖR?

Priset för kollektivåkandet spelar säkert en roll. Bohustrafiken, vårt kollektiva trafikföretag, tillhör dem med det högsta priset på resandet.

I samband med att det i hela landet anordnades något som kallades Kollektivtrafikens dag, fick alla i Bohustrafikens område åka gratis, från Strömstad till Göteborg.

Då blev det kaos. Ledningen i Bohustrafiken hade tydligen inte räknat med att så många åker kollektivt - i synnerhet om det är gratis. Inga extravagnar hade satts in i tågen. Hundratals människor blev kvar på perrongen vid järnvägsstationen.

Bussar kunde man få fram inom rimlig tid, så vid bussterminalen var det lite bättre chanser, även om det blev stora förseningar. Men även där kom inte alla med den buss de önskade.

Allt detta drabbade bl a ett antal människor som hade särskilt anledning att komma med visst tåg eller buss. En dam som inte hade tillräckligt vassa armbågar blev kvar på perrongen med plats- och resebiljett till tåg från Göteborg till Skåne. Många skulle på viktiga möten, sjukbesök och liknande som de ansåg angeläget - och som de inte kom fram till.

Inte heller fanns det några ansvariga personer vid vare sig järnvägs- eller busstationen, som skulle kunnat ordna körer eller taxi vid behov. Men efteråt uttryckte bolagsledningen tillfredsställelse över att folk uppskattar kollektivtrafiken. Men att man skulle göra något för att intresset skulle bestå, det sade man inget om - t ex att sänka taxorna.

 Vart leder privatiseringar

När verksamheter som staten haft "monopol" på, släpps fria för privata intressen, får det konsekvenser. Det är ju lätt att inse.

Privata intressen är självklart inte intresserade av likvärdig service och likvärdiga taxor för att ta ett par exempel. Man är intresserad av de delar av verksamheten som ger högsta möjliga vinst. Resten får staten gärna behålla.

Statliga verksamheter söker då kompensera sig för det förlorade, för staten ska fortfarande ha sin vinst. Och då drabbas taxorna.

Telia har nu kommit med förslag till nya taxor för telefonsamtal. I dag gäller lokaltaxor inom en kommun och till angränsande kommuner. Till kommunerna närmast utanför lokaltaxe-området gäller s k regionaltaxa, och till resten av landet s k rikstaxa.

Nu föreslår Telia att endast samma riktnummerområde ska ha lokaltaxa. En kommun kan ha upp till 5 olika riktnummerområden, och då blir det olika taxor i kommunen. Så är exempelvis fallet i Tanums kommun i Bohuslän. Det innebär att det kan bli dyrt att ringa sin granne, t o m lika dyrt som att nu ringa vart som helst i landet. En höjning med 150 procent. Så blir det när privatiseringen får breda ut sig.

Taxeändringen kan också innebära att de som har Internet får högre avgifter. Man bör kolla om modempoolen finns i det egna riktnummerområdet. I vissa fall får man byta modempool.