Martin Niemöller
Martin Niemöller (1892 - 1984), var under första världskriget
ubåtskommandant. Han blev evangelisk teolog och ledare för Bekännelsekyrkan.
För sin modiga protest mot den fascistiska tyska statens inblandning i
kyrkan, mot nazisternas rasideologi och terror hölls han 1937-1945 fången
i koncentrationslägren Sachsenhausen och Dachau.
Efter 1945 kämpade den stridbare protestanten mot Västtysklands militära
återupprustning och för Tysklands återförening. Utifrån
sin kristna tro utvecklade han modigt politiskt motstånd och deltog aktivt
i att formulera den evangeliska kyrkans skuld i nazismens utveckling. Niemöller
ådrog sig den västtyska reaktionens hat.
Men med sitt konsekventa engagemang för fred, nedrustning och vänskap
mellan folken erövrade han sig aktning bland fredsälskande människor
i hela världen. Han valdes till en av sex presidenter i Världskyrkorådet,
tillhörde presidiet för Världsfredsrådet och utmärktes
med Lenin-fredspriset.
Endast nedanstående text av Niemöllers dikt motsvarar originalet.
De versioner, som under de senaste veckorna dykt upp i olika reklamkampanjer,
t ex i Stockholms T-bana och på kommersiella anslagstavlor, har gemensamt
att de uteslutar kommunisterna. Och det är en grov förvanskning av
Martin Niemöllers egna åsikter. Han var mycket medveten om det han
skrev - om kommunisternas oersättliga roll såsom en organiserad och
konsekvent kraft i kampen mot fascismen.
BH
När nazisterna hämtade kommunisterna,
Teg jag;
Jag var ju ingen kommunist.
När de spärrade in socialdemokraterna,
Teg jag;
Jag var ju ingen socialdemokrat.
När de hämtade fackets medlemmar,
Teg jag;
Jag var ju inte med i facket.
När de hämtade katolikerna
Lät ja bli att protestera;
Jag var ju ingen katolik.
När de hämtade mig, fanns ingen kvar
Som kunde protestera
Martin Niemöller
