Enligt regeringen och samarbetspartierna går det bra för Sverige.
Miljarderna strömmar in i statskassan, arbetslösheten sjunker - det
blir bättre och bättre i landet.
Men … sjukvårdsköerna blir längre, låpensionärerna
blir fattigare, hemtjänsten till gamla och handikappade försämras,
skolan och barnomsorgen har så stora klasser och grupper att de knappast
fungerar.
Rädslan att avslöja hur verkligheten ser ut tycks öka bland anställda.
Samtidigt sysslar regeringen med allt mer löjligt av olika slag. Jag tillhör
dem som undrar: hur länge ska det dröja innan svenska folket säger
stopp. Och inte minst. Hur länge ska vänsterpartiets medlemmar vänta
med att göra sig av med Schyman, Lönnroth och gruppledare Bäckström,
som är med denna skammens politik.
Jag tänker nämna ett par exempel på vad jag menar.
Exempel 1
Nyligen höll regeringen en konferens (initiativtagare var miljörådgivaren
Stefan Edman, Uddevalla). Nu skulle det satsas på Ett Grönt Kunskapslyft
för vanligt folk. Nu skulle det bli en ny livsstil i landet.
23 februari anordnade regeringen s k EKU-delegation sin första heldag kring
EKU - Ekologisk hållbar Upphandling. Kommunerna bör ansluta sig till
denna princip. (Stefan Edman i spetsen). Det innebär att det finns flera
hundra krav som kan ställas på företag som levererar varor till
kommunerna. Batterier får inte innehålla kadmium, trä i skolbänkar
ska komma från miljöcertifierade skogsbruk, bilar får inte
förbruka mer än 6,5 l bensin per 100 km, billacker ska inte innehålla
bly, kadmium eller krom, elkomponenter ska vara fria från kvicksilver
o s v.
Allt detta låter väl bra. Stefan Edman upplyser också om att
EU (som allt bestämmer) är med på sådana krav.
Då kommer frågan från en relativ okunnig skribent som jag:
Varför förbjuds inte försäljningen av dessa varor? I stället
ska tydligen kommunerna anställa en massa experter som ska avgöra
om man bör köpa den eller den varan.
Är det för att öka sysselsättningen på i varje fall
ett område?
Samtidigt kan jag inte låta bli att fundera: Varför låter man
företag år för år släppa ut gifter i stora mängder?
Här skulle det behövas anställda och skärpt lagstiftning.
Exempel 2
En reaktor i Barsebäck har stängts. En till ska gå samma väg
o s v. Samtidigt lyssnade jag på ett TV-program, där det redovisades
att ca 3 000 mindre vattenkraftverk stängts av i Sverige. De är inte
lönsamma när Sverige köper el från kolkraftverk i Polen,
Tyskland och Danmark med enorma utsläpp. Världens mest renade oljekraftverk
i Stenungsund (Bohuslän) har lagts i malpåse. Nej, nu ska det vara
kolkraftverk med enorma utsläpp eller vindsnurror på Västkusten.
Miljörådgivare Edman tycker att det kan byggas 4 000 sådana
i havet utanför Bohuslän. Vansinnet kan väl inte beskrivas tydligare.
Skitigaste tänkbara kolkraft och dyra, fula vindsnurror i stället
för vatten- och atomkraft.
Exempel 3
En grupp hemtjänstpersonal har bestämt sig för att inte tiga
längre, utan gått ut i pressen om hur dålig hemtjänsten
har blivit. Man får inte ens gå och handla med de gamla. Mat ska
beställas i en viss affär (ICA) som kör hem maten till de gamla.
Man har ett tidsschema som visar hur många minuter man får använda
till olika sysslor. Bäddning 5 minuter , kvällsmat 15 minuter, stödstrumpor
5 minuter, matning 15 minuter (svälj fort!!) Fönster får man
inte tvätta …
Representanter för kd och fp har uttalat att man inte accepterat de försämringar
som beslutats den senaste tiden. Socialnämndens ordförande (s) använder
standardfrasen: "Det finns inte pengar." Och vänsterpartiets
kommunalråd, som har hand om sociala- och barnomsorgsfrågor, har
inte uttalat sig, inte heller (v)-representanten i sociala nämnden. Tydligen
har de inget att invända mot hur det är i fråga om hemtjänsten.
Ett annat exempel
I förra nummer av Riktpunkt berättade jag om det "fantastiska"
nyårsfirandet i Uddevalla. Den politiska ledningen (s+v) bjöd på
kaffe med tårtbit på nyårsdagen och det skulle vara möjligt
att prata med kommunalråden. Men det blev inte mycket tid till samtal.
De ledande politikerna slog upp kaffe och v:s kvinnliga kommunalråd hade
klätt ut sig till clown och bjöd medföljande barn på godis.
I annonstidningen Uddevallarens februarinummer skrev den kvinnliga kåsören
sin vanliga spalt om sitt samtal med "kusin Åke" om kommunens
nyårsfirande. "Med gråten i halsen berättade Åke",
skriver hon, "att han vid årsskiftet såg flera politiker i
rådhuset och därmed hade tanken väckts som nu leder till agerande.
- Jag har misstänkt det länge, men nu är det bekräftat,
min partiledare är en clown, konstaterade Åke. Det politiska agerandet
har varit lite pajasaktigt - men nu klär hon sig också som clown
- Pellejönsarnas vänsterparti är inget för mig, konstaterade
Åke."
Skribenten i Uddevallaren fortsätter: "För min egen del tycker
jag att det är mera reko att som vänsterpartiets lokala ledare visa
upp som den clown man är - de andra figurerna döljer sitt pellejönsande
bakom slips och kavaj - det är mer narraktigt."
Olof Nilsson