Inte moget för kamp mot narkotikan

Enligt rättsvårdande instanser och hälsovårdsmyndigheter i Ryssland steg antalet medborgare som använder narkotika till över 2 miljoner under fjolåret (1999). Av dem har 315.000 noteringen ”narkomani” i missbruksklinikernas journaler. Men dessa siffror är ändå bara preliminära, eftersom mörkertalet är stort. Experter räknar med, att det verkliga antalet knarkare är sju-åtta gånger högre.
Det som mest oroar dessa myndigheter är, att narkotikamissbruket kryper allt längre ner i åldrarna. Enligt officiella uppgifter finns över 60 procent av missbrukarna i åldersgruppen 18-30 år och nästan 20 procent går fortfarande i skolan.
Den ryska genomsnittsåldern för narkotikadebuten har sjunkit till 13-15 år, i en del fall till 11-13 år, och i Moskva har polisen fått ta hand om narkotikapåverkade barn i 6-7års åldern. Vid många skolor, speciellt i storstäderna, men också i rena landsorten, förekommer helt öppet försäljning av narkotiska medel. Enligt en undersökning gjord bland högstadielever i Moskva och S:t Petersburg 1998 hade hela 70 procent av eleverna bekantat sig med knark på skolgården!
Narkotikamissbruket har också ett starkt fäste bland värnpliktiga och yngre stamanställda i ryska armén. Nyligen kunde tidningarna rapportera att flera ryska värnpliktiga dött efter överdoser på en förläggning någonstans i Ryssland.
Samtidigt har det ryska narkotikamissbruket ändrat karaktär i så motto, att missbruket av ”tyngre” narkotika, särskilt heroin, har ökat mycket kraftigt.
Dessa fakta är egentligen ingenting nytt för den ryska allmänheten. Problemen med det omfattande knarkmissbruket har det senaste decenniet debatterats livligt i alla massmedier, dock utan några påtagligare resultat. Varken makthavare (president, regering, parlament) eller allmänhet har ännu insett knarkproblemets verkliga omfattning och vilka katastrofala följder en ohämmad spridning av missbruket kan få för det ryska samhället.
Väldigt många inom den ryska befolkningen försöker avskärma sig från problemet; andra kommer med enkla recept i stil med ”förbjud narkotikan - sätt missbrukarna i fängelse - avrätta langarna”; men det finns också s k experter som menar att narkotikaanvändning/försäljning borde legaliseras.
Enligt en opinionsmätning som gjordes 1998 ansåg 66 procent av de tillfrågade att missbruk av narkotika är en sjukdom (det svaret kom från dem som i sin bekantskapskrets eller bland sina anhöriga hade missbrukare), medan 27 procent ansåg att det är en kriminell handling (det svaret kom från dem som inte hade missbrukare bland bekanta eller anhöriga).
Förvånande lite av den ryska debatten har handlat om att narkotikamissbrukets lavinartade ökning till stor del torde kunna förklaras med samhällsutvecklingen i Ryssland efter Sovjets sammanbrott. I ett samhälle där minst 40 procent av landets medborgare redan lever under fattigdoms-strecket, samtidigt som en liten klick i toppen samlat på sig ofattbara rikedomar; där miljoner får leva på mindre än 20 dollar per månad, medan ”oligarkerna” kan tjäna många miljoner dollar varje månad; där soptunnor, tiggeri och prostitution är många medborgares enda sätt att överleva - där är det också upplagt för en snabb spridning av allt slags missbruk.
Under alla omständigheter torde de allra flesta ryssar vara ense på en punkt: Det ryska samhället är absolut inte moget för någon effektiv kamp mot narkotikan!
Kjell Berglund
Fotnot: Uppgifterna hämtade ur tidningen Sovjetskaja Rossija 29 juni 2000.