Inför valet i Turkiet den 3 november diskuterar samtliga partier hur de
avser att hantera Turkiets enorma skulder – utom ett.
Turkiets Kommunistiska Parti deltar inte i diskussionerna om hur skulderna skall
betalas. Partiet har redan en lösning på problemet. Turkiet skall
över huvud taget inte betala av på sina utländska och inhemska
skulder. Det grundläggande skälet är att det är omöjligt
för landet att genomföra en ekonomisk tillväxt samtidigt som
skulderna betalas.
Turkiet är i dag ett av de mest skuldtyngda länderna i världen
om man tar hänsyn till bruttonationalprodukten. Som det är nu kan
Turkiet inte ens betala räntorna på skulderna utan att ta nya lån.
Om landet alltså väljer att betala av på skulderna måste
det fortsätta med samma hårda finanspolitik – vilket betyder
att inget annat kan göras. Inga nya investeringar, inga sociala eller offentliga
utgifter. De partier som erbjuder sig att betala skulderna menar alltså
att Turkiet inte skall växa ekonomiskt utan fortsätta att leva med
samma höga arbetslöshet och djupa fattigdom.
Mellan 1985 och 2000 översteg Turkiets avbetalningar lånesummorna
med mer än 25 miljarder amerikanska dollar. År 2001, när landet
gick igenom en djup ekonomisk kris, betalade man 10 miljarder dollar mer än
vad skulden uppgick till. Rekordet slogs första halvåret 2001. Då
översteg betalningarna lånen med 8,5 miljarder dollar.
Turkiets Kommunistiska Parti förklarar i ett uttalande den 14 oktober att
partiet går till val på att arbeta för att bekämpa arbetslösheten
och påbörja kollektiviseringen av produktionsmedlen samt avbryta
avbetalningarna på statsskulden. Även om Turkiet i och för sig
skulle kunna betala skulderna, skall detta inte göras.
Partiet ställer också frågan hur man kan anse skulderna vara
landets, när i själva verket en stor del av pengarna hamnat i utlandet.
De upplånade pengarna användes inte för nationella investeringar.
De investeringar som ändå gjordes i Turkiet i bl.a. telekommunikationerna
syftade till att genomföra globaliseringen och underlätta internationella
kapitalöverföringar. Inget användes för folket, utom till
vapen som kan utnyttjas mot det.