Med den situation för Sveriges elförsörjning som råder i vinter (vattenmagasinen i norr redan halvtomma) måste reaktorn Barsebäck 2 fortsätta driften och det vore bra om reaktorn Barsebäck 1 återstartades snarast.
Inom den Europeiska Unionen har nyligen två viktiga beslut fattats om
ökad kärnsäkerhet. En central kärnsäkerhetsmyndighet
skall upprättas och gemensamma regler för kärnsäkerhet utarbetas.
Vidare skall samtliga kärnkraftsländer se till att kärnavfallsanläggningar
är i drift till år 2018.
I de flesta EU-länder och i USA har kraftindustrien beslutat att förlänga
driften för de befintliga anläggningarna. Detta är ur ekonomisk
synpunkt fördelaktigare än att bygga nya kol-, olja eller gaskraftverk.
Ryssarna planerar att göra på samma sätt med sina, även
med RBMK-reaktorerna (Tjernobyltypen) bl a de som ligger väster om S:t
Petersburg. Finland och Sverige har bidragit till att modernisera dessa kraftverk.
Konkurrensen om att bygga Finlands nya kärnkraftverk är nu i full
gång. Westinghouse-Atom i Västerås har dock backat ur. I Sverige
diskuteras reaktorn Barsebäck 2:s öde. Motsvarande effekt kan erhållas
från de andra reaktorerna. Detta innebär dock att man knappar in
på säkerhetsmarginalerna. Med den situation för Sveriges elförsörjning
som nu råder (vattenmagasinen i norr halvtomma redan) vore det dock bättre
att återstarta Barsebäck 1 snarast. Miljöminister Lena Sommestad
har i DN 21 nov 2002 uttalat att ”om vi inte klarar att minska koldioxidutsläppen
med 4 procent fram till 2010 är det tveksamt om vi kan lägga ner Barsebäck
nästa år”.
Vad gäller avfallsfrågan så har USA och Finland beslutat om
platserna för slutförvar av det använda kärnbränslet.
I Sverige pågår provborrningar i Östhammars och Oskarshamns
kommuner för ett slutförvar. Metoderna och tekniken för slutförvaring
testas i Äspölaboratoriet 460 meter djupt nere i berggrunden med stöd
av EU och USA. Forskning på transmutation (omvandling av kärnavfallet
till mera ofarliga ämnen) pågår inom EU, bl a i Sverige.
Inom sjukvården används kärntekniken mer och mer. I Sverige
kommer nya strålbehandlingsanläggningar att installeras för
att bota cancer. Vid Radiumhemmet på Karolinska Sjukhuset i Solna diskuteras
en anläggning för behandling av cancer med högenergetiska, tunga
partiklar. I Studsvik har de första patienterna med hjärntumörer
behandlats med neutronstrålning från forskningsreaktorn. Man ser
nu också möjligheten att med målsökande radioaktiva ämnen
bekämpa enstaka cancerceller i kroppen. Tack vare de nya metoderna kan
cancer idag framgångsrikt behandlas. Med kärnmagnetkamera, s k PET-teknik,
isotopröntgen och andra röntgenmetoder har nu diagnostiken förfinats
så att man kan behandla många sjukdomar på ett bättre
sätt.
Möjligheten att förlägga en europeisk forskningsanläggning
för kärnfysik (European Spallation Source - ESS) utanför Lund
studeras (spallation = sönderslagning av atomkärnor).
Inom den Internationella strålskyddskommissionen (ICRP) har under några
år reviderade principer för strålskyddet diskuterats. Kritiken
mot dessa reviderade principer är dock mycket stark från världens
ledande strålskyddare. Troligen kommer de nuvarande strålskyddsprinciperna
därför att behållas. De nuvarande principerna har givit arbetare
och allmänhet ett gott skydd mot radioaktiv (joniserande) strålning.
Lars Persson
E-post: frigyes.reisch@fatburen.org
Frigyes Reisch
Miljövänner för kärnkraft i Stockholm