Sveriges utrikesminister utpekar Palestina som hotet mot världsfreden

Sveriges Radio P1, Tomas Rahmberg, i Lördagsintervju med utrikesminister Laila Freivalds den 14 november 2003

Tomas Rahmberg :
EU-kommisionen har låtit fråga EU-medborgarna vilket land som utgör det största hotet mot världsfreden. Har du sett den undersökningen ?

Laila Freivalds :
Nej, det har jag inte.

Tomas Rahmberg :
Vad tror du svaret är ?

Laila Freivalds :
Oh ! Jag vill inte gissa. Nej, det finns ju flera saker som omedelbart kommer i huvudet på en, kriser som vi har av olika slag. Och jag är rädd för att jag vet vad svaret är.

Tomas Rahmberg :
Vad, tror du att svaret är ?

Laila Freivalds :
Nej, jag vill inte.

Tomas Rahmberg :
Vad är du rädd för att svaret är ?

Laila Freivalds :
Nej, det kan bli utrikespolitiska komplikationer.

Tomas Rahmberg :
Svaret är Israel. En klar majoritet anser att Israel är det största hotet mot världsfreden.
Med 59 procent i EU. Vad säger det ? Vad tycker du om det svaret ?

Laila Freivalds :
Ja, men det är kanske förståeligt med den situation vi har. Och det är en fråga.
Mellanöstern-konflikten är ju så aktuell. Människor mötes oavbrutet av information om tragedierna som sker i Israel och på det palestinska området. Och vid senare tiden byggnationen av det här säkerhetsstängslet eller muren, som många vill se den som.
Det är klart att det väcker oerhört starka känslor. Mot bakgrund att vi inte så länge sen som vi rev en mur i Europa och trodde att nu kommer aldrig något att kunna hända igen. Och så reses en sådan mur igen. Det är klart att det väcker väldigt starka känslor. Men då är det ju viktigt att människor få veta varför är man så rädd i Israel att man till och med börjar försöka att hindra "självmordsbombarna" och terrorn genom att bygga en sån här säkerhetsstängsel.


Palestinamuren

Tomas Rahmberg :
Är svaret fel ?

Laila Freivalds :
Ja, det är förenklat naturligtvis, eftersom det finns två parter i den här konflikten och båda dom parterna har ett ansvar för den svåra situationen i Mellanöstern. Båda parter gör saker nu som... för ett tag i alla fall .. har omöjliggjort att komma fram i den fredsprocess som man har lovat att delta i. Från palestinsk sida genom att inte hindra "självmordsbombarna" och terrorn som drabbar civila israeler. Och från Israels sida, genom att fortsätta bosättningar, att bygga det här stängslet och därigenom försätta palestinier i en oerhört svår situation. Här drabbas människor på båda sidor genom åtgärder som vidtas på båda sidor. Så att ansvaret är delat.

Tomas Rahmberg :
Det näst största hotet mot världsfreden är enligt EU-medborgarna i den här undersökningen är USA. Hur riktig är den bedömningen ?

Laila Freivalds :
Ja, det har ju också att göra med den pågående kris i Irak och det är ju många människor som ogillar att USA startade ett krig. Och den fortsättning sen har varit har ju inte blivit den lösning som man hoppades. Snabbt ingripande hade väl många kunnat leva med, även om man ogillade det. Men fortsättningen har ju gjort att man förfäras och känner stark oro för hur utvecklingen kommer att bli.

Tomas Rahmberg :
Hur skulle du själv svara på frågan om du blev uppringd av EU:s statistiker ?

Laila Freivalds :
jag skulle naturligtvis vägra att svara på frågan eftersom en sån fråga kräver.

Tomas Rahmberg :
Då får du vara annonym !?

Laila Freivalds :
Ja, om man får vara anonym kanske det är enklare, att svara på det.
Men eftersom en sån fråga .. Det blir ett så förenklat svar. Det visar ju t.ex. det här att man säger Israel, fast man kanske är medveten egentligen om den här dualiteten i situationen.

Tomas Rahmberg :
Finns det länder som hotar världsfreden idag ?

Laila Freivalds :
Ja, varje sån här kris, konflikt ...

Tomas Rahmberg :
Men finns det några stater vars politik hotar världsfreden ?

Laila Freivalds :
Ja, dom stater som inte vidtar dom åtgärder vi kräver av dom för att förhindra t.ex. terrorismen bidrar ju indirekt till ett hot mot världsfreden, för att fruktansvärda terroristdåd leder ju till att man måste vidta motåtgärder för att förhindra terrordåden och då är det ju risken uppenbar att det blir faktiskt väpnade konflikter.

Tomas Rahmberg :
Och vilka stater är det som inte följer dom anvisningarna ?

Laila Freivalds :
Ja, det är ju många stater, där det föds en viss terrorism. Det är ju lång lista på organisationer som sätts upp säkerhetstjänsterna världen över. Även EU har en egen sådan lista, där man utpekar organisationer. Och dom organisationerna har ju ofta en eller flera länder som sin hemvist.

Tomas Rahmberg :
Vilka länder är det ?

Laila Freivalds :
Ja det beror på vilken du talar om. Det leder nog lite för långt om vi ska gå igenom den långa listan

Tomas Rahmberg :
Ta ett exempel ?

Laila Freivalds :
Ja det finns ju i Palestina, finns det ju terroristorganisationer, som Hamas, som finns på terroristlistan, Men jag vill inte utpeka en, just genom när man förenklar ner till det, så tror man att det är det största problemet. Men jag skulle kunna nämna många, många flera, som har rötter i andra länder, i Mellanöstern, i den arabiska världen och på andra håll.

Tomas Rahmberg :
Men slutsatsen är alltså att Palestina är ett av dom länder, även om det inte är en riktig stat,
som hotar världsfreden genom att inte vidta åtgärder mot terrorister.

Laila Freivalds :
Ja, därför är det ju ett av dom starka krav vi har på den palestinska ledningen. Att vidta betydligt kraftfullare åtgärder än man gjort hittills för att förhindra uppkomsten av "självmordsbombare" och annan terrorism.


På tal om demokrati

Laila Freivalds gjorde sin första resa som utrikesminister till sitt födelseland Lettland. Hon bedyrade att hon känner särskilt starkt för landet – så starkt att hon utlovade svenskt stöd i fall av att Ryssland skulle pressa Lettland, t ex. när det gäller Lettlands omdiskuterade krav på språktest för medborgarskap för den rysktalande befolkningsdelen i landet.
Rysslands ambassadör i Sverige frågade Freiwalds om hon kände FN:s stadgar om minoritetsrättigheter. Han undrade också om Sverige tänker införa samma regler som Lettland.
Laila Freiwalds föddes 1942 i Riga. Hennes familj flydde undan Röda armén till Tyskland och kom senare till Sverige.