PRO varnar i en skrivelse statsminister Göran Persson, socialminister
Lars Enqvist och ledarna för de politiska partierna i riksdagen för
ytterligare nedskärningar i vård och omsorg.
1993 genomförde PRO en omfattande namninsamling mot nedskärningarna
som samlade 400 000 namnunderskrifter. Det här skedde under den senaste
helborgerliga regeringsperioden med en ökänd statsminister Carl Bildt.
Efter 1995 års val återtog socialdemokraterna regeringstaburetterna
med stöd av miljöpartiet och vänsterpartiet. Vilken effekt och
verkan fick PRO-initiativet med namninsamlingskampanjen efter regeringsskiftet
1995?
Faktum är att den borgerliga nedrustningen av vården och omsorgen
har inte enbart fortsatt utan till och med intensifierats genom att vård-
och omsorgspolitiken gjorts till en ekonomisk regulator i budgetverksamheten
i stat, landsting och kommuner. Detta påbörjades med att den tillträde
socialdemokratiska regeringen 1995 vältrade över det statliga ansvaret
för vården och omsorgen på kommuner och landsting utan full
kostnadsteckning. Efterhand har kompensationen för kommunerna ytterligare
reducerats. Nedskärningar och försämringar har blivit legio inom
den offentliga sektorn, där vården och omsorgen fått allt lägre
prioritet.
Under de senaste åren har köerna till sjukvården ”bearbetats”
genom att privata försäkringar tillåts för förtur
där det inte är sjukdomens art som prioriterats, utan den enskilda
personens hälsa och ålder (18-65 år) som har rätt att
teckna denna förtursförsäkring.
Det senaste uppmärksammade angreppet på vården och omsorgen
är landstingens prioriteringar av sjukdomar och åkommor, där
Östergötlands läns landsting under socialdemokratiskt styre lanserat
detta nytänkande. Ett 50-tal åkommor och sjukdomar som därigenom
får lägsta prioritet är de sjukdomar som oftast drabbar äldre
människor. Flera andra landsting står i startgroparna för att
anamma dessa prioriteringar.
Vården och omsorgen tillåts även bli en framtida handelsvara
som skall utsättas för konkurrens mellan privata entreprenadföretag
med uttalad målsättning att förbilliga verksamheten. Det är
det privata vinstintresset som ska styra verksamheten, där brukarna, d
v s de behövande är de framtida offren och skall med sina behov betala
notan. För ca 100 år sedan avskaffades de så kallade ”fattigauktionerna”,
nu är de aktuella igen.
Hälso- och sjukvårdslagen, som lagfäster ”vård på
lika villkor”, kommer i praktisk verksamhet att ersättas med ”köp
dig frisk”. Kommuner och landsting kläms åt mellan bibehållande
av välfärdsreformerna och kravet om en budget i balans. Trots de största
skattehöjningarna på de senaste 25 åren och med smärtsamma
nedskärningsförsämringar i såväl kommunerna som landstingen
räcker inte pengarna till.
Till år 2007 beräknas underskotten enbart i kommunerna öka
till 12 miljarder kronor, vilket kommer att tvinga till nya försämringar,
taxe- och skattehöjningar. Dessutom beräknas under en tioårs
period (2000-2010) antalet personer 85 år och äldre öka från
205 000 till 250 000. 200 000 anställda inom vård och omsorg under
samma period kommer att gå i period. Totalt beräknas antalet pensionärer
öka med ca 500 000 under samma tidsperiod.
Det som väntar runt hörnet är den totala kollapsen av den solidariska
offentliga allmänna välfärden. Det var arbetarrörelsen som
för ca 100 år sedan påbörjade byggnaden av välfärdssamhället
med solidaritet som vapen. Nu är det ”spillrorna” av arbetarrörelsen
i det politiska etablissemanget, sossarna och v- partiet, som är igång
med att slå in den sista spiken i kistan av den f d välfärden
livligt påhejad av begravningsofficianterna borgerligheten.
Vad är det som erbjuds morgondagens pensionärer? Ett nytt pensionssystem
som är kopplat till aktiebörsutvecklingen, avtalspensioner och pensionsförsäkringar
som skall ersätta det allmänna pensionssystemet. PRO centralt säger
nej till raserandet av det allmänna pensionssystemet. PRO anser med rätta
att det har en helt avgörande betydelse för pensionärernas ekonomiska
trygghet att det allmänna pensionssystemet bibehålls.
Premiepensioner är nu en verklighet som inte får tillåtas utvecklas
vidare utan inbyggda garantier och säkerhetskrav. Spåren redan nu
borde avskräcka, se på försäkringsbolagens livbolag och
deras rofferier och konfiskationer av enskilda försäkringstagarnas
pengar till privata direktörsfickor.
Är det denna morgondag vi vanliga, ärliga människor eftersträvar?
Fabian Månsson, legendarisk socialdemokrat och fackföreningsman,
skulle utbrista: ”VET HUT; VET SJUFALT HUT!”.
Det krävs organiserande av stor samlad opinion av alla dagens och morgondagens
pensionärer för att stoppa utvecklingen av den sociala välfärden.
Bror Wennström