Nio år efter samarbetsavtalet mellan USA och
Nordkorea den 21 oktober 1994:
Kärnvapenhotet mot Korea kan bara avvärjas
genom direkta förhandlingar!
USA och Demokratiska Folkrepubliken Korea (Nordkorea) befinner sig fortfarande
i krig med varandra därför att USA vägrat sluta fred och ersätta
vapenstilleståndsavtalet från 1953 med ett fredsavtal. Dessutom
har USA i stor omfattning placerat ut kärnvapen i och kring södra
Korea.
Det ramavtal som slöts den 21 oktober 1994 mellan USA och Nordkorea innebar
därför ett viktigt genombrott. Enligt avtalet skulle ett USA-lett
konsortium, där Sverige numera medverkar genom EU, bygga två lättvattenreaktorer
i Nordkorea till år 2003. Som kompensation skulle landet frysa sina gamla
grafitmodererade reaktorer och tillhörande anläggningar. För
att ersätta bortfallet av el skulle Nordkorea få 500 000 ton eldningsolja
per år så länge reaktorbygget pågår
När Bushadministrationen tillträdde för snart tre år sedan
lade den snabbt om USA:s Koreapolitik. Pyongyang anklagades för att bryta
avtalet och i hemlighet arbeta på att anrika uran i syfte att utveckla
kärnvapen. Några bevis lades inte fram. Men det är å andra
sidan lätt att se att USA och dess allierade inte hade följt avtalet.
Den utlovade första reaktorn skulle ha överlämnats nyckelfärdig
i år. Nordkorea frös omgående sina kärnkraftanläggningar,
men för reaktorerna har bara markförberedelser gjorts. Detta gör
att landets svåra elbrist, både för industri och hushåll,
kommer att bestå under många år. I november 2002 drog så
USA in oljeleveranserna till Nordkorea - i själva verket en direkt krigshandling.
Enligt avtalet från 1994 skulle de bägge sidorna normalisera sina
politiska och ekonomiska relationer. USA har istället drivit en fientlig
politik och bibehållit ekonomiska sanktioner mot Nordkorea. George W Bush
har betecknat Nordkorea som en del av "ondskans axel" och landet har
utpekats som ett tänkbart mål för en förebyggande kärnvapenattack.
Nordkorea har i denna situation försökt få omvärlden att
förstå att landet har rätt att försvara sin självständighet
och att man inte stillatigande kan acceptera USAs hot om användning av
massförstörelsevapen i Korea. Men västerländska medier har
varit snabba att tolka detta som att Nordkorea har "erkänt" att
landet har kärnvapen.
2002 års fredspristagare Jimmy Carter hör till dem som uttryckt sin
oro över att USA inte bidrar till de internationella ansträngningarna
för att reducera och avskaffa massförstörelsevapen.
Det vilar ett mycket tungt ansvar på USA för att ensidigt har brutit
1994 års avtal med Nordkorea och därigenom ha blockerat möjligheterna
att varaktigt göra Koreahalvön till ett kärnvapenfritt område.
Efter ett halvt sekel av återkommande kärnvapenhot mot Nordkorea
har president Bush kommit till vägs ände. USA måste helt enkelt
bita i det sura äpplet och erkänna Nordkorea och dess självständighet
- för världsfreden.
SVENSK-KOREANSKA FÖRENINGEN
Ordf. Thomas Rönström
KOREA-INFORMATION
Redaktör: Christer Lundgren