Arbetslöshetsunionen
Arbetslösheten är oförändrat 8 procent i genomsnitt för
EUs medlemsländer, enligt Eurostats senaste mätning som avser oktober
2003. Det motsvarar 14 miljoner personer. För Sverige noteras en liten
ökning till 5,8 procent. Lägst är arbetslösheten i Luxemburg
som är det enda landet som ligger under fyra procent (3,9). Högst
är arbetslösheten i Spanien med 11.2 procent. För EMU-länderna
var arbetslösheten i genomsnitt 8,8 procent.
Om beräkningarna är gjorda på samma lösa grunder som i
Sverige skulle det betyda att minst 70 miljoner människor inom EU:s medlemsländer
går utan arbete. I Sverige är 72 procent av arbetskraften i arbete
i EU kommer man inte över 60 procent.
Direktiv inför avtalsrörelsen
LO-Tidningen har gått igenom börsdirektörernas inkomster för
2002.
Direktörerna lyckas inte hålla igen - trots sina egna maningar. Claes
Dahlbäck, ordförande i Wallenbergsfärens maktbolag Investor,
gick i somras ut och manade näringslivet till självrannsakan.
– Mycket av kritiken är berättigad, många självmål
har gjorts, erkände han och antydde att 25 gånger en industriarbetarlön
skulle kunna vara en rimlig vd-lön.
En industriarbetare tjänade 2002 i genomsnitt 219 000 kronor. 25 industriarbetarlöner
motsvarade ungefär 5,5 miljoner kronor.
Men detta i och för sig mycket generösa lönetak överskreds
2002 av inte mindre än 40 av de 278 direktörerna – var sjunde
– i LO-tidningens genomgång.
Ännu mer anmärkningsvärt är att Claes Dahlbäck själv
hör till dem som kraftigast slog igenom lönetaket. Hans samlade inkomst
av tjänst 2002 var 37 miljoner kronor, vilket motsvarar 168 industriarbetarlöner.
Inför den stundande avtalsrörelsen bör börsbolagsdirektörerna
vara löneledande. Eller är det som gamle Volvochefen Pehr G Gyllenhammar
häromdagen framhöll i en DN-artikel, att dagens näringslivstoppar
varken bryr sig om sina ägare eller sina anställda.
Han ser Skandiaskandalen som toppen på ett isberg. Han påpekar att
om man rensade ut ”skurkarna, kompisarna och krukorna” ur dagens
bolagsstyrelser skulle det inte bli många ledamöter kvar. När
Fan blir gammal blir han riktigt klok.
TCO tidningen vill ställa krav på Colombia
TCO tidningen kräver att "EU-bistånd till Colombia måste
förenas med krav"
Colombia har länge varit det farligaste landet att verka fackligt i. Den
bild landets regering förmedlar är att morden på fackligt aktiva
är en oundviklig del av det dödande som pågår i de inre
striderna mellan gerilla och paramilitärer. Beatrix Alvarez, generalsekreterare
i ADEM, en lokal organisation för offentliganställda i Medellin, hävdar
att det finns en annan sida av myntet. Hon berättar om attentatet mot Wilson
Borja, ledare för den fackliga centralorganisationen CGDT. De flyende förövarna
lämnade efter sig en mobiltelefon på attentatsplatsen. Därmed
kunde de kopplas till en högt uppsatt militärpolis, som anhölls
och satt i fängelse några dagar, men släpptes fri utan att fallet
prövats.
Övergreppen mot fackliga rättigheter har anmälts till FN:s arbetsorganisation
ILO, men åren går och colombianerna väntar på svar. Nu
bedriver de en kampanj inom ramen för ISKA, den internationella federationen
för fackförbund inom offentlig sektor. Ett av kraven är att ILO
tillsätter en kommission för att utreda anmälningarna.
Samtidigt uppmanar Beatrix Alvarez den svenska regeringen att se till att EU:s
planer på bistånd till Colombia förenas med krav på att
åtaganden som rör mänskliga rättigheter uppfylls.
Ett välmotiverat krav, Sverige skall inte stödja mördarregimer
oavsett om det sker på EU-direktiv eller inte.
Israel stör samarbete med palestinskt fack
TCO tidningen berättar också om att Israel stör samarbete med
palestinskt fack
Helena Johanson är i Palestina för att följa upp TCO:s fackliga
samarbetsprojekt med PGFTU, den palestinska centralorganisationen, på
Västbanken och i Gaza. I Gaza släpptes hon inte in av de israeliska
myndigheterna.
Helena Johanson berättar att allt hon fått höra om läget
i Gaza tyder på att det är sämre än för ett år
sedan när hon senast besökte området.
Arbetslösheten är högre, det är fler som inte har möjlighet
att köpa tillräckligt bra mat och det är fler barn som inte kommer
till skolan.
Hon talar vidare om att även om det är möjligt att resa in och
ut ur Gaza så har det blivit svårare. Gaza är som ett fängelse
för dem som är där.
På Västbanken är det lättare att komma in, men det finns
fler vägspärrar där alla resande mellan olika områden får
stå i tims- och dagslånga köer för att kontrolleras av
israelisk militär med automatvapen innan de kan passera. Staden Qalqilya,
som Helena Johanson besöket för att träffa det regionala facket,
är helt omringad av den så kallade säkerhetsmur som israelerna
byggt.
För Qalqilyas 40 000 invånare finns bara en öppning i den åtta
meter höga betongmuren, säger Helena Johanson och tillägger:
Israelerna gör det värre för palestinierna och hoppas väl
också att det ska bli så besvärligt för folk utifrån
att besöka områdena så de inte orkar åka dit.