Norrbotten har historiskt blivit betraktat som det politiskt mest ”röda”
hörnet av Sverige, i synnerhet Malmfälten.
Efter valet år 2002 öppnade socialdemokraterna i Gällivare dörren
för borgerligheten, främst moderaterna, att få fäste i
den kommunalpolitiska makten genom s.k. teknisk valsamverkan, som sedermera
utvecklats till dagspolitik. Det är ett samarbete som kommunalråd
Tommy Nyström värnar om och ingenting ska göras som skulle kunna
leda till försämrad samarbete med moderaterna. Vart har socialdemokraternas
ideologiska plattformen tagit vägen när huvudfienden, d.v.s. högern,
är så trygg att hålla i handen när det blåser orkanvindar
över arbetarrörelsen?
Socialdemokratins ideologiska urvattningen bekräftas ytterligare av den
turbulens som råder i Kirunas kommunalpolitik efter Lars Törnmans
frivilliga avgång. Vad som ligger bakom Törnmans avhopp, trots att
den kartell han företräder har majoriteten av Kirunaborna bakom sig
i senaste valet, är svårbegripligt. Kan det vara så att orsaken
finns i Kiruna kommuns ekonomiska situation med ”sparmål”
85 miljoner kronor till år 2006, med 15 miljoner kronor i år, utan
att konkret kunna visa varifrån pengarna skall tas? Är det detta
som föranledde Törnman att kasta in handduken i personlig uppgivenhet
till förmån för den rosa – blå ideologiska röran?
Är det för Törnman frågan om att fortsatt martyrskap med
helgonglorian som Jesus från Soppero kan få sig en knäpp på
näsan som var huvudmotivet till avhoppet?
Det var enkelt för den nyfödda konstellationen med den s-borgerliga
förbrödringen att skylla den politiska situationen på Törnman
eftersom avgick frivilligt, någon måste ta det politiska ansvaret
för Kiruna kommun. Då kommer dessa bröder och systrar i sin
nyupptäckta släktskap att som räddande änglar ta det fortsatta
ansvaret efter det Törnmanska sveket, så kommer det att heta i efterdebatten.
Vad erbjuder då dessa änglar Kirunaborna? För det första
ekonomisk reparation efter den Törnmanska eran om 85 miljoner kronor i
budgetunderskott i form av s.k besparingar (försämringar). Sen spär
man på med skattesänkningar, nytt hotell, shoppingcentrum, förutsättningar
för bättre skola, vård och omsorg, bättre service, attraktivare
kommun. Etc.etc.
Kan jullöftena vara generösare och mer till intet förpliktande?
Hur skall man kunna förverkliga denna generositet då man inte har
majoritet i kommunalfullmäktige utifrån senaste valresultatet 2002?
Man kan utgå ifrån att Törnman-kartellen även får
bära hundhuvudet för ett eventuellt misslyckande av dessa generösa
julklappar. Ser man på det Törnmanska utspelet, så måste
det vara rädsla för den politiska döden som föranledde hans
självmord.
Kenneth Stålnacke, Kirunas nya kommunalråd, säger i en tidningsintervju
att han inte ser att socialdemokraterna skulle köpslagit om sin ideologi
för att komma till makten.
Första frågan blir, utifrån valresultatet och därmed sammanhängande
demokratiaspekt, har denna konstellation av (s) och borgarna majoriteten av
Kirunamedborgarna med sig? Är det inte en ideologisk fråga för
socialdemokraterna vem man inleder politisk samarbete med? Ja-sidan i EMU-folkomröstningen
gav ett entydigt svar, där statsministern Göran Persson fäktade
tillsammans med borgerligheten om bland annat gemensam välfärdspolitik,
där fanns inga ideologiska betänkligheter. Så den slutsats man
kan dra är att den socialdemokratiska ideologin fått ge vika för
det alltmer utbredda maktbegäret hos den socialdemokratiska makteliten.
Borgerligheten i Kiruna anger en ödmjuk ton, där man säger sig
befinna i ett ”guldläge”.
Kerstin Edfast, moderat, säger att moderaterna tidigare inte varit intresserade
av att binda sig för samarbete, men i nuläge avstår man från
den inställningen. Betyder det att samarbete med borgerligheten är
att de är beredda att kompromissa med sin ideologi? Självklart inte,
de ser detta samarbete som en ideologisk förstärkning där lägre
skatter och därmed mindre välfärd, förutsättningar
för privatiseringar och entreprenörskap av den offentliga sektorn
möjliggörs. Även utförsäljningsmöjligheter av
kommunalägd egendom öppnar sig i detta nya politiska perspektiv. Detta
frestade borgerligheten till samarbete med sina nya bundsförvanter, socialdemokraterna,
i den gemensamma nyliberalistiska andan, som präglar det politiska etablissemanget.
Bror Wennström