”Fördjupat folkstyre” är socialdemokraternas rubrik på
studiematerialet, vars huvudsyfte är att åstadkomma en författningsutredning
för att se över det proportionella valsystemet och den nuvarande regeringsformen.
Aftonbladet kommenterar på ledarsidan socialdemokraternas ”maktproblem”.
Det var miljöpartiet som enligt AB efter valet 2002 fick sossarna att reagera
efter den kohandel om regeringsbildningen som miljöpartiet ägnade
sig åt med såväl borgarna som sossarna..
De frågor som förväntas aktualiseras i den fördjupningen
av FOLKSTYRET är bland annat en höjning av 4 procentspärren till
riksdagen. Göran Persson säger i sin demokratiska (demagogiska) retorik
att alla röster är lika värda vid val. Säkert ges alla röster
samma värde vid rösträkningen, men lika säkert är att
för de väljare som röstat efter egen övertygelse och åsikt
och som inte kommit över 4 procentspärren, så finns det inget
värde i dessa röster. Enligt i synnerhet sossarna så är
det bortkastade röster och gynnar borgarna.
En berättigad fråga i detta sammanhang är, vem det är som
har gynnat borgarn mest. Är det de så kallade bortkastade rösterna
eller är det sossarnas egen politik, bland annat sossarnas samarbete med
borgarna i EMU-valet. Ja – egentligen samarbetet om allt från välfärdspolitiken,
jobben och den ekonomiska politiken till utrikes- och säkerhetspolitiken.
För att inte glömma också på sossarnas samarbete med borgarna
i kommunalpolitiken.
En höjning på 4 procentspärren innebär fler röster
som förlorar sitt värde och underlättar genomförande av
ett valsystem likt det brittiska, ”the winner takes it all”, med
två dominerande partier, labour och konservativa, i princip likvärdiga
liberala partier, systemet gynnar stora partier.
Fler folkomröstningar är också en fråga som verkar få
ny aktualitet. Vad är syftet och baktanken med denna nyvakning? Är
det frågan om besvärliga frågor i det löpande politiska
arbetet som politikerna uppfattar som besvärliga som i större utsträckning
blir föremål för folkets ansvarstagande? I så fall, var
är den så kallade representativa demokratin?
Är det frågor om väsentliga grundlagsförändringar
som för närvarande kräver ett riksdagsval mellan besluten? En
sådan grundlagsförändring är otvetydigt den författning
som EU är i färd med att anta och som de svenska EU-anhängarna
är beredda att acceptera trots att den helt strider mot svensk grundlag.
Här krävs utan tvivel en folkomröstning – men här
säger regeringen blankt nej i vetskap om att folket skulle avvisa förslaget
med ett rungande nej. Alltså – vill regeringen kanske ha folkomröstningar
som ett demokratiskt plåster, i frågor utan betydelse?
En annan stor fråga är det så kallade ”kommunala självstyret”
som kräver förstärkning , anser samordningsminister Pär
Nuder som är huvudansvarig för studiematerialet
”Fördjupat folkstyre”.
Lotta Gröning – Degerlund, tidningen Norrländska Socialdemokratens(NSD)
ledarskribent, anser att det är bra med en översyn av grundlagen när
det gäller valsystemet. Det krävs först att partierna skall ta
ansvar för att den representativa demokratin verkligen är representativ,
annars kan det sluta illa .Lotta G tolkar statsminister Göran Perssons
uttalande efter folkomröstningen; ”Att den representativa demokratin
hotades när inte folket röstade som regeringen ville”. Fortfarande
har inte ett ord hörts som vittnar om självkritik eller någonting
som tyder på att folkomröstningsresultatet skulle få någon
som helst inverkan på den fortsatta EU- politiken, säger Lotta G.
Hon finner även att samordningsminister Pär Nuder funnit en väldigt
fiffig plan för grundlagsändringen som den nye moderatledaren Fredrik
Reinfeldt tilltalas av och gärna stödjer.
”Låt demokratin genomsyra 2004”, är rubriken på
en annan ledare av Lotta G i NSD. Hon skriver: ”Det går inte att
komma ifrån att ett solidariskt samhälle och en uthållig tillväxt
bara kan byggas om människor får vara delaktiga. Huvudproblemet i
dag är att det är så många som känner sig utanför
och är utanför. Regering och riksdag vältrar med andra ord problemen
på kommunalpolitikerna. Det är ett demokratiskt problem. Det är
farligt om ett land som säger sig förespråka demokratin istället
inskränker demokratin.”
Debatten som förs idag om den situation som socialdemokratin befinner sig i visar genomgående en bild av den politiska elitens försök att med administrativa metoder få det socialdemokratiska partiet att gå i takt med stärkandet av de fria marknadskrafternas makt. SAP vill gärna kalla det för ” nytänkande”, man de kan inte gömma att det ”nya” präglas av en tydlig nyliberalistisk anda.
Bror Wennström