JUNILISTAN

”Sluten er alla annars kan EU falla”. Så kan man rubricera etablissemangets nya utspel för att få folk till valurnorna inför EU-valet den 13 juni. Detta bekräftades bl.a. av kristdemokraternas EU-parlamentariker Anders Wijkman i tv4:as soffa, när han kommenterade fördelen med Junilistan.
Varför Junilistan? Orsaken är nog den att det svenska etablissemanget vid senaste folkomröstningen om EMU togs på sängen. Det rungande nej till valutaunionen överraskade och skrämde EU-anhängarna med råge.
För att ändock återkomma och återställa ordningen är ett högt valdeltagande i EU-valet ett måste. Det viktiga i detta läge är inte vilka som blir invalda i EU-parlamentet, utan nu är legaliseringen av EU den viktigaste frågan för dagen.
Skulle ekonomen Nils Lundgren, f.d. riksbankschefen Lars Wohlin och även företagaren Sven Hagström suttit med kristallkulan och kunnat förutse resultatet vid EMU-omröstningen och att deras kampanjarbete bidragit till detta resultat, så hade det nog vänt om i deras magar.
För att rädda vad som räddas kan bildar man nu det s.k. partiet Junilistan, vars livslängd inte skall vara längre än juni månad, d.v.s. över EU- valet. Sedan skall de kandidater som blir valda i Junilistan återgå till sina respektive partier och i EU-parlamentet representera dessa.
Junilistans grundare är inte emot EU och dess kapitalstyrda grundprofil, de vill inte arbeta för att Sverige ska lämna EU, utan de vill endast minska överstatligheten och begränsa EU:s inflytande. Utifrån detta synsätt är det viktigt för dem att locka över EU-motståndare från Nej till EU.
Därför finns det finns bara två frågeställningar i Junilistans partiprogram.
1) Högt valdeltagande.
2) Inga konsekventa Nej-anhängare till EU- parlamentet.
Därmed har Nils Lundgren, Lars Wohlin med flera återställt sitt anseende som skamfilats i etablissemangets ögon och får återvända till de fina salongerna.
Detta utspel har bara ett syfte och det är att stärka EU i den författning vars utkast överlämnads till Europeiska rådet i Thessaloniki 2juni 2003.
I kapitel 2: EKONOMISK OCH MONETÄR POLITIK, Artikel 3-69, framgår t.ex. tydligt och klart att verksamheten skall omfatta en gemensam valuta, euron, samt att en gemensam penning- och valutapolitik ska fastställas och bedrivas, alltså det som svenska folket med förkrossande majoritet sade NEJ till i folkomröstningen.
Nu skapas dörrarna för att få in Sverige bakvägen in i EU:s valutasamarbete genom ”högt” valdeltagande i EU-parlamentsval den 13 juni 2004. Högt väldeltagande ska ge representativ legimitet.
Men hela etablissemanget vet att EU och EMU saknar verklig legitimitet här i landet. Därför förvägras svenska folket rätten till folkomröstning om EU:s grundlag och författning.
För närvarande har människorna i sju andra nationer tillkämpat sig rätten till folkomröstning om EU-författningen. Men det svenska etablissemanget befarar med all rätta ytterligare ett svidande nederlag och är medveten om att man inte skulle lyckas att plåstra om den svedan än en gång med nya överlöpare typ Lundgren- Wohlin m.fl. utan ett nytt nej i en folkomröstning skulle innebära att man tvingas ifrågasätta Sveriges fortsatta medlemskap i EU.

Slutsatsen för alla motståndare till EU-politiken är därför:
Det finns bara ett sätt att förhindra Sverige att ”slukas” upp av EU:s grundlag och valutapolitik och det är genom att vägra delta i EU-parlamentsvalet, helt enkelt BOJKOTTA densamma, amtidigt som kravet om folkomröstning måste stärkas emot den grundlag och författning som EU avser anta.
Dessutom pågår en namninsamling med kravet om folkomröstning. Namnlistor har vi publicerat för kopiering i förra Riktpunkt. De kan också rekvireras på Nej till EU.
Kräv folkomröstning om EU-författningen!
BOJKOTTA EU-valet!
Bror Wennström