EU göder storindustrin med miljardbelopp. Det visar en granskning som
tidningen Dagens Arbete har gjort på sommaren 2003 angående EU-stödet.
Granskningen visade att t ex Smartbilen, som tillverkas av världens tredje
största bilföretag, tysk-amerikanska Daimler Chrysler i samarbete
med schweiziska klockjätten Swatch, till stor del bekostas av skattebetalarna,
skriver Harald Gatu.
EU-kommissionen godkände regionalstöd med på 40 miljoner kronor
till Daimler Chryslers fabrik i västra Berlin samt 596 miljoner kronor
till den franska Smart-fabriken.
Samtidigt som företaget tiggde om bidrag gjorde det en vinst med över
52 000 miljoner kronor.
Samma mönster visade sig överallt, de vinstrika storbolagen tillskansas
också de största bidragen från EU.
Industristödet har hamnat i skuggan av EU:s gigantiska bidrag till jordbruket,
som slukar betydligt större summor än industristödet.
Genom industristödet flyttas företag med skattebetalarnas pengar.
I princip förbjuder EU stöd till företag. Det står klart
och tydligt i EU:s grundlag. Men samtidigt kan EU göra undantag i eftersatta
regioner och ekonomiska problemområden. Var sjätte svensk bor i stödområdet
mot nästan hälften av finnarna, de flesta spanjorer, portugiser och
samtliga greker, uppger Dagens Arbete.
För storföretag med fabriker över hela Europa innebär det
naturligtvis en fördel att ha fabriker inom stödområdet. Naturligtvis
satsar man där skattebetalarna betalar räkningen.
På hösten 2002 beslutade Ford att bygga en ny sexcylindrig motor.
Men inte i Sverige där den utvecklats utan i Bridgend i Wales där
Ford tidigare fått stöd godkänt av EU.
Ford har också satsat på motorfabriken i Valencia i Spanien som
ligger i EU:s stödområde. Vid två tillfällen har Ford
fått loss sammanlagt 727 miljoner kronor för utveckling av nya motorer.
Fords motorfabrik i Skövde ligger utanför stödområdet,
gränsen för stödområdet går tre mil öster om
Skövde – dödsdomen har programmerats av EU.
Stora bidrag till jättarna
Men vad har egentligen ett bidrag på några hundra miljoner kronor
för betydelse för ett företag som Ford som vid mitten av 90-talet
– då man första gången fick loss pengar till Valencia
och Bridgend – gjorde vinster som pendlade mellan 50 000 till 190 000
miljoner kronor? Frågar Dagens Arbete.
Svaret är bilbranschen överkapacitet. Det pressar priserna och därför
är varje stödmiljon viktig även för jätteföretag
som Ford. Samma sak är det för konkurrenterna:
• General Motors, världens största företag, fick 613 miljoner
kronor till den österrikiska motorfabriken Aspern utanför Wien.
• GM-ägda Opel har fått sammanlagt 553 miljoner kronor i regionalstöd
till motorfabriken i Kaiserslautern i västra Tyskland.
• Fiat beviljades över 260 miljoner för motorproduktion i Mezzogiorno
och Termoli.
• Renault har fått sammanlagt 551 miljoner kronor för att utveckla
och öka produktionen av motorer vid den spanska Valladolid-fabriken.
• Volkswagen fick över 500 miljoner kronor till motorfabriken i Chemnitz
i östra Tyskland.
• Daimler Chrysler fick för två år sedan 518 miljoner
kronor till att bygga en helt ny motorfabrik i tyska Kölleda.
• Största klippet för en motorfabrik gjorde Fiats lastbilstillverkare
Iveco som på ett bräde fick över 1 100 miljoner kronor till
att utveckla en ny lastbilsmotor i syditalienska Foggia.
Nationellt statsstöd
Det mesta av stödet till företagen ges i form av nationellt statsstöd.
Det innebär att ett enskilt företag ber landets regering om stöd.
T ex i form av penningbidrag, skattelättnader, fördelaktiga lån,
räntesubventioner eller statliga garantier.
Pengarna till stödet kommer från skattebetalarna och hämtas
från den nationella statsbudgeten. Det innebär exempelvis att det
franska statsstödet till Smartbilen kommer från franska skattebetalare.
EU:s strukturfonder
Men stödet kan också komma från EU:s strukturfonder som alla
skattebetalare i unionen gemensamt betalar in till. Varje land får en
del av dessa strukturfonder. Några länder, som t ex Sverige, betalar
in mer än de får ut.
Men det är viktigt att understryka att länderna inte själva bestämmer,
varken över statsstöd eller pengarna från strukturfonderna.
Det är EU-kommissionen som reglerar varje stödeuro. Alla stora bolag
har lobbyister i Bryssel vars enda uppgift är att påverka EU-kommissionens
beslut.
Stöd till överetablering
Stödet bryter mot EU:s grundidé om en enda fri marknad med lika
konkurrens. Det påstås att syftet skulle vara att utveckla och därmed
hålla samman hela unionen. Enligt bokstaven ska de eftersatta regionerna
få stöd, men i verklighet snedvrider stödet konkurrensen, eftersom
det inte fördelas enligt folkens utvecklingsbehov utan efter vem som bäst
kan påverka EU-kommissionen.
EU har lovat vara försiktig med stöd till fyra särskilt känsliga
branscher med överkapacitet.
Men man kan knappast påstå att EU skulle varit försiktig med
stödet till bilindustrin som är en av industrins största bidragsmottagare.
Mellan åren 1992 och 1999 gick över 53 000 miljoner skattekronor
till Europas bilfabriker – varav nio till svenska fabriker.
Det finns redan i dag för många bilfabriker och EU har lovat att
vara försiktig med stöd, men det har ändå inte hindrat
stödmiljoner till helt nya bilfabriker. Utanför Portugals huvudstad
Lissabon har EU:s skattebetalare pumpat in 4 129 miljoner kronor till Auto Europa-fabriken.
Pengarna har gått till Ford och Volkswagen som i denna fabrik gemensamt
tillverkar sina familjebilar, Ford Galaxy, Seat Alhambra och VW Sharan. Auto
Europa är en av de största industrisatsningar som skattebetalarna
finansierat.
EU bidrar dessutom med att öka bilindustrins kapacitet utanför EU-området.
I fjol beviljades japanska Toyota ett lån på 1 374 miljoner kronor
för en investering i Turkiet.
Bidrag till företag med storvinster
I Italien har EU-invånarna betalat för den största enskilda
industrisatsningen med skattemedel när det fransk-italienska ST Microelectronics
har stöttats med över 6 200 miljoner kronor.
ST Microelectronics är en jätte i teknikvärlden, en av de största
på att tillverka halvledarkomponenter. Företaget växte snabbt
under telecomårens glansdagar och visade upp enastående vinster
– för varje tusenlapp företaget sålde för drog man
för några år sedan in nästan 200 kronor i vinst. En vinstmarginal
som slog det mesta även inom telecomindustrin på den tiden.
2001 gav EU-kommissionen grönt ljus för ett statsstöd på
1 322 miljoner för att bygga upp en pilottillverkning av en ny typ av mikrochips
i italienska Agrate Brianza. Året efter fick ST Microelectronics ytterligare
4 932 miljoner till att bygga en helt ny fabrik för halvledare på
Sicilien.
På det här sättet bidrog EU till att öka investeringarna
i en bransch som är rejält överinvesterad. Ändå rullar
stödpengar dit, konstaterar DA.
Även andra etablerade telecomföretag har kvitterat ut stora bidrag.
För fyra år sedan fick exempelvis den amerikanska mobiljätten
Motorola 1 253 miljoner kronor till fabriken i Dumferline i Skottland.
EU-ländernas stödmiljoner når inte bara bil- och elektronikindustrin.
• Kemisk industri är en bransch som EU gärna godkänner
stöd till, i synnerhet om den levererar till bilindustrin. Tyska kemijätten
Basf fick 336 miljoner kronor för att bygga en ny fabrik i östra Tyskland
varifrån man förser europeisk bilindustri med plastkomponenter. Basf
var knappast något knackigt företag som behövde stöttas.
Bidraget motsvarade en tjugondel av koncernens vinst det året.
• Tyska pappersbruk har fått stora summor om de ligger i östra
delarna – företagen kan här få hjälp med hälften
av kostnaden för en ny investering. I fjol fick exempelvis Zellstoff Stendahl
2 290 miljoner kronor för att bygga ett helt nytt pappersbruk. Bakom pappersbruket
fanns några av Tysklands verkliga industrijättar: Thyssen-Krupp och
ett dotterbolag till ett av Tysklands största kraftbolag.
Ett land är blygsamt representerat bland industribidragen: Sverige. Det
är ingen tillfällighet. Stöd ges – men nästan bara
till småföretag. I de svenska stödområdena finns inte
många storföretag. Skulle de söka bidrag möts de oftast
av kallsinniga svenska myndigheter. Svenska storföretag ska klara sig på
egen hand.
Ett undantag är Volvos hyttfabrik i Umeå som fått 45 miljoner
kronor till sitt måleri – lite plåster på såren
för att EU tog bort transportstödet som fabriken tidigare haft.
”Med dagens bidragsregler hade vi aldrig byggt en fabrik i Umeå”,
säger Mårten Wikforss, presschef på AB Volvo.
När kritik riktats mot EU-ländernas industristöd brukar infrastrukturminister
Ulrica Messing påpeka att även Sverige får stöd: ”I
fjol fick 57 företag i Sverige dela på 2,4 miljarder kronor i EU-bidrag
för nyetableringar.”
Men i 2003 års budgetproposition uttryckte regeringens ändå
oro över företag som flyttar från Sverige till andra länder,
lockade av EU-stöd.
Dagens regler gäller fram till 2006.
I och med EU-utvidgningen har storföretagen fått en ny chans att
utnyttja bidragssystemet och flytta fabriker österut. Där kan de få
bidrag och där är lönerna betydligt lägre än här.