Ett steg åt vänster

Valentina Papastavrou valdes i senaste kommunalval på vänsterpartiets lista in i Salems fullmäktige och utsågs till ledamot i kommunstyrelsen.
På hösten lämnade hon vänsterpartiet och blev medlem i SKP.

Riktpunkt har träffat Valentina en lördag förmiddag när vi gemensamt delade ut flygblad i Salem med information om Valentinas kommunalpolitiska arbete och om SKP.

Flera av de förbipasserande kände igen henne. Under sina drygt två år i fullmäktige har hon blivit känd framför allt genom sin aktiva kamp mot rasism och främlingsfientlighet, som i Salem har en extra stor betydelse på grund av årliga högerextremistiska uppmarscher.
Ett annat problemområde som Valentina bearbetar med stor entusiasm och kommunalpolitisk glöd är ungdomarnas villkor i Salem. Hon ser sambandet mellan nedskärningarna i skolan och fritidsmöjligheter, arbetslöshet, hopplöshet och framväxande högerextremism och rasism och arbetar därför för en rad konkreta åtgärder som skulle förbättra villkoren för barn och ungdomar i kommunen.

Vem är denna kvinna som entusiastiskt och orädd för Salembornas talan?
Hon är 43 år, trebarnsmor, och svarar på frågan efter hennes arbete att hon är ”arbetskraftsreserv”, arbetslös med andra ord. Detta trots att hon har en fin utbildning som miljötekniker med två år på högskolan och kvalificerad yrkesutbildning dessförinnan.

Vad har hon mest sysslat med kommunalt?
Valentina behöver inte fundera:
Klassfrågor, många små sådana. Jag har t ex motionerat om återinförande av fritidshem för barn upp till 12 år och fått igenom delar av motionen. Jag jobbar för ett Ungdomens hus, mot neddragningar på socialnämndens område, för sänkta avgifter och bättre villkor på kommunens äldreboende, och för bättre insyn i kommunens verksamhet för invånarna. Senast har jag motionerat om medborgarförslag.
Barnens och ungdomens villkor, antirasism, drägliga bostadsförhållanden, det år mina frågor. Men alla vet att dessa frågor är svåra att driva. De kommunala förutsättningarna är inte bra, och i Salem råder borgerligt styre, det gör det inte lättare precis.

Att vara ledamot i kommunstyrelsen är inte lätt, många sammanhang måste överskådas. Vilken erfarenhet har Valentina?
Ingen, svarar hon rakt, bara mitt sunda förnuft och öppna ögon i verkligheten jag lever i.
Hon har inte varit politiskt aktiv tidigare, blev medlem i vänsterpartiet 2001 – och som sagt valt till fullmäktige ett år senare.
Men jag kommer från ett politiskt engagerad hem, förklarar hon, min mamma var alltid aktiv så att det känns naturligt för mig att ta ställning.
Inte minst de högerextremistiska uppmarscherna i Salem har mobiliserat henne. Man kan inte stå vid sidan och ser på en så farlig utveckling, säger hon. Vi har alla ett ansvar för vad som händer där vi bor.
Det är givet att jag frågar henne varför hon har lämnat (v).
Mitt missnöje med vänsterpartiet gäller hela politiken uppifrån och ner. Det finns många vackra ord, men i samarbetet med regeringen verkar inte mycket av dem finnas kvar. Man har sagt ja till regeringens budget för hela riket och därmed i praktiken strypt utvecklingen i många kommuner.
Jag har försökt att kämpa mot nazisternas utbredning i Salem, men det var svårt att få riktigt stöd ens av det egna partiet. Över huvud taget var det svårt att få igång (v)-gruppen i Salem för konkreta kommunala krav.

SKP är inte något stort parti idag, vilka förväntningar har Valentina på oss?
Jag känner mig redan hemma i partiet, säger hon. Det finns redan stöd. Jag behöver inte böna och be om stöd. Jag kan dryfta mina frågor med kamrater från SKP, vi har tillsammans lagt upp flygblad och delat ut dem. Vi har nära samarbete kring antirasistiska demonstrationer.
Det är klart att det finns skillnader, (v) är ett stort parti med betydligt bättre materiella möjligheter och en bredare plattform, men det är inget klös i dem. På något sätt känns det som om vårt lilla parti är mera kraftfullt, trots sina begränsade resurser.

Vilka reaktioner har du mött efter att du lämnade (v)?
Valentina konstaterar glatt att det fortfarande går att samtala med sina tidigare partikamrater. De har inte blivit ovänner, och hon tror det beror på att hon fortsätter på precis den politiska linjen som hon haft tidigare. Och hon ser naturligtvis ingen anledning att söka strid. Hon tycker att hon har fått överraskande sympati och stöd från sina väljare och uppskattning för det hon hittills har gjort. Det känns bra och stärker hennes arbetsiver, trots hot och obehagliga incidenter från högerhåll.

Stockholms Södra partiförening har utsett en arbetsgrupp som ska hjälpa till med de omfattande praktiska uppgifterna som Valentina ska täcka i Salem.
SKP Stockholm är glad över tillväxten och välkomnar sin nya medlem.
BH