Socialstyrelsens rapporter om allvarliga brister i äldrevården hamnade
nyligen på socialminister Ylva Johanssons bord.
Rapporterna som duggar tätt säger bland annat att många äldre
inte får den hjälp som de beviljats. Hjälpen i hemtjänsten
är tidsbestämd i detalj, tandborstning i x antal minuter, påklädning
i x antal minuter, duschning i x antal minuter, dessutom får hemtjänstens
duschningsinsats i en del fall omfatta en svåråtkomlig del av kroppen,
nämligen ryggen, medan övriga kroppsdelar får klaras av de äldre
själva.
De som oförskyllt får lida för denna ohälsosamma produktinriktade
arbetsinsats är hemtjänstpersonalen där empati inte tillåts
utan ekonomisk effektivitet är målet.
Ändå är det just de bland dagens makthavare så illa omtyckta
äldre generationerna, 1910-, 20-, 30- och 40-talisterna som arbetat och
lagt grunden för den sociala välfärd som under många år
varit Sveriges stolthet. Idag däremot är denna välfärd utsatt
för många angrepp från makthavarna.
De äldre generationer såg till att det fanns en mödravårdcentraler,
dit väntande mödrar till dagens makthavare kunde gå och få
hjälp, dessa äldre generationer såg också till att det
fanns barnavårdcentral, även för dagens makthavare när
de var nyfödda. Barnomsorg – skolor – kommunikationer kort
sagt hela den samhälleliga infrastrukturen är ett resultat av de äldre
generationernas insikter och strid, av uppoffringar och solidaritet.
Men idag möts de äldre av ett föraktfullt synsätt av makthavarna,
krassast uttryckt av vårt lands finansminister som betecknade dem som
ett tärande ”köttberg”.
I dag används inte ordet SOLIDARITET i den politiska retoriken när
det gäller vården och omsorgen, solidaritet ersätts av nya ord
och innehåll, exempelvis Volontärskap = frivillig, intraprenad =
anställd individuell entreprenadform, anhörigvård = reglerad
vårdform på de anhörigas bekostnad o.s.v.
Vi äldre vill inte ha fördelar på våra barns och barnbarns
bekostnad, utan vårt krav är enbart social och ekonomisk respekt.
Socialminister Ylva Johansson aviserar en skärpt lagstiftning om inte kommuner
och landsting tar sitt ansvar på allvar. Den nuvarande sjuk- och hälsovårdslagen
om människovärdesprincipen, solidaritets – och behovsprincipen
hoppas jag återigen blir vägledande för den aviserade skärpta
lagstiftningen.
Bror Wennström