I LO-tidningen nr 1/2006. redogör man löneutvecklingen för Sveriges
hundra bäst avlönade direktörer, detta är en intressant
läsning. Det är kanske inte någon nyhet för Riktpunkts
läsare att lönegapet mellan direktörer och arbetare ökar
lavinartat, nej det intressanta är att få ta del av exakta siffror
över hur det förhåller sig.
Undersökningen gäller 2004 års taxerade inkomster och man kan
då konstatera att genomsnitt på direktörslönerna i var
inte mindre än 6,2 miljoner kronor, vilket motsvarar 26,4 industriarbetares
årslöner. Det innebär att direktörerna under en 2-årsperiod
har beviljat sig själva ett påslag med 33 procent . Det innebär
också att gapet mellan en industriarbetares lön och en direktörslön
har ökat från 21,2 årslöner till 26,4 årslöner
en samhällsekonomiskt skamlig utveckling .
Bäst av alla direktörer tjänar Tele 2:s Lars-Johan Jarnheimer
med sin årslön på 26,1 miljoner. Skanska, ett byggföretag
som vid löneförhandling aldrig försitter ett tillfälle att
påskina att byggnadsarbetarbetarnas löner hotar att försätta
hela bolag i konkurs, anser sig trots detta ha råd att betala sin vd Stuart
Graham en årslön på 17,4 miljoner.
Ericsson, ett annat ”krisbolag” som för att rädda företaget
sparkat tusentals anställda, tycker att en vd-lön på 23,9 miljoner
är fullt rimlig. Marcus Wallenberg, en av två arvtagare av Wallenberg-imperiet,
är i sammanhanget rena socialfallet då han får nöja sig
med att Investor ger honom 11 miljoner per år.
LO-tidningens undersökning blir än mer intressant då den även
redovisar hur mycket skatt dessa direktörer betalar. Vid läsningen
av dessa siffror skall man ha i minnet att dessa direktörer aldrig missar
ett tillfälle att inför mediernas alltigenom katastrofalt odugliga
ekonomijournalister påtala att det svenska skattetrycket hotar att kväva
all företagssamhet och därmed kasta det svenska samhället två
hundra år tillbaka i tiden.
Hur förhåller det sig då?
Fredrik Lundberg, vd för Lundbergs-företagen och storägare i
byggföretaget NCC, hade 2004 en årsinkomst som tillsammans med kapitalinkomster
renderade honom en årsinkomst på 335,8 miljoner kronor. Av denna
inkomst tvingades den arme Fredrik att lämna ifrån sig 39 procent
i skatt.
Torsten Jansson, vd för företagen New Wave Group, var tvungen att
se 32 procent av sin årslön på 27,7 miljoner konfiskeras i
skatt. Dessa kalla siffror visar bara att direktörerna och deras megafoner
i den s k borgerliga alliansen ljuger oss rakt i ansiktet när de försöker
påskina att företagandet i landet hotar att kollapsa under ett aldrig
minskande skattetryck.
Mest av alla i detta tjyvarnas paradis tjänar naturligtvis Skandias förre
vd Lars-Eric Pettersson som trots att han bevisligen varit med om att organisera
landets genom tiderna största företagsplundring och dessutom står
under åtal, som dessutom fått sparken från Skandia och skall
således betraktas som arbetslös, trots allt detta knåpade han
ihop en årslön på inte mindre än 28,6 miljoner. En ersättning
som egentligen är hans årliga avgångsvederlag då han
tvingades lämna sin tjänst som vd efter att ha avslöjats som
företagsplundrare i miljardklassen.
Lars-Eric Pettersson står just nu under åtal för trolöshet
mot huvudman. Vad den processen slutar i vet ingen, men helt klart är i
alla fall att för en del är det ytterst lönsamt att vara stortjyv.
Lars Lundberg
