Före l959 var Kuba en spel- och bordellhåla som utnyttjades hämningslöst
av den USA-baserade maffian. Till sin hjälp hade maffian en lokal general,
Batista, som garanterade maffians säkerhet. Kuba var då också
en mycket viktig institution för avancerad penningtvätt.
Förutom spel och dobbel var Kuba också ett land med mycket stora
sockerplantage, Anläggningar som i huvudsak ägdes av den amerikanske
romfabrikanten Bacardy.
Plantagearbetarna levde under vidriga och slavliknande förhållanden.
Genom den kubanska revolutionen 1959, under ledning av Ernesto ”Che”
Guevara och Fidel Castro blev kubanerna herrar i eget hus och åter tog
sin egendom som de blivit bestulna på.
Detta var en händelse som USA:s kapitalister aldrig förlåtit
kubanerna för. Man har genom direkta militära invasioner försökt
att återta Kuba och när inte det lyckats har man genom politiska
och ekonomiska blockader försökt att återigen förslava
det kubanska folket.
Rent militärt har man byggt upp en Miami-baserad terrorriststyrka som ägnar
sig åt flyplanskapningar och människorov för att störa
det kubanska samhällslivet.
Detta är dock inte kubanernas stora problem. Kubanernas stora bekymmer
är den ekonomiska och politiska blockad som landet är utsatt för.
Det innebär bl a att ett handelsfartyg som anlöper en kubansk hamn
under de kommande 25 åren är förbjudet att anlöpa en USA
hamn. Vidare är det så att en produkt som tillverkas på Kuba
är förbjuden att säljas i USA och det räcker att en komponent
exempelvis nickel är producerat på Kuba så får slutprodukten
inte säljas i USA, t ex en bil.
Vidare är alla USA-baserade organisationer och institutioner förbjudna
att besöka Kuba. Givetvis är USA:s medborgare förbjudna att turista
eller att överhuvudtaget besöka Kuba. Målsättningen är
att genom en total isolering förlama och slutligen genom en militär
invasion störta landet i fördärv. Bank of America har också
förklarat att världens alla banker som vill göra affärer
i USA är förbjudna att ha ekonomiska relationer med Kuba.
Den här politiken från USA: sida gentemot Kuba har av alla internationella
juridiska organ förklarats som folkrättsvidrig och olaglig, en kritik
som även delas av FN.
Mängder av länder protesterar därför mot den olagliga blockaden,
t ex Canada, Frankrike med flera både i Europa, Afrika och Asien.
Tyvärr finns det tre fackliga organisationer i Europa som låter sina
internationella relationer dikteras av USA:s utrikesdepartement. Dessa är
Nederländerna, Tjeckien och Sverige.
Det är omöjligt att känna annat än vanmakt och skam över
att det Svenska Byggnadsarbetareförbundet ingår i denna skammens
treenighet.
Det naturliga förhållandet är naturligtvis att alla organisationer
som håller fredens och den internationella solidaritetens fana högt
alltid strävar efter att bidra efter bästa förmåga till
att relationer mellan världens folk och arbetare skall utvecklas så
positivt som möjligt.
Med stöd av ovanstående yrkar vi att kongressen beslutar
Att:
Ge förbundsstyrelsen i uppdrag att under kommande kongressperiod uppta
kontakter med det Kubanska Byggnadsarbetareförbundet i syfte att etablera
normala kontakter mellan våra två förbund.
Motion insänd Byggnads avdelning 26, Gästrikland