| Världsbrottslingar – USA/NATO/EU – behövde en syndabock
som skulle rättfärdiga deras egna brott mot Serbien, serber och
mänskligheten. De försöker med all kraft smutsa ner och kompromettera
offret som inte längre kan försvara sig. Slobodan Miloševic
försvarade sitt land, sitt folk, men orkade inte försvara sin
hälsa och sitt liv. Men mördarna målade sig själva
i ett hörn, liksom deras nickedockor och hejdukar i Belgrad. De har
skyndat sig att publicera kommunikéer och medicinska utlåtanden
som försäkrar att Miloševic dog en naturlig död, men
vem ska tro på dem som Ar förvrängt sanningen om Jugoslavien från början? |
Slobodan Miloševic![]() |
Världsbrottslingar – USA/NATO/EU – behövde en syndabock
som skulle rättfärdiga deras egna brott mot Serbien, serber och mänskligheten.
De försöker med all kraft smutsa ner och kompromettera offret som
kan inte längre försvara sig. Slobodan Miloševic försvarade
sitt land, sitt folk, men orkade inte försvara sin hälsa och sitt
liv. Men mördarna målade sig själva i ett hörn, liksom
deras nickedockor och hejdukar i Belgrad. De har skyndat sig att publicera kommunikéer
och medicinska utlåtanden som försäkrar att Miloševic dog
en naturlig död, men vem ska tro på dem som
Ar förvrängt sanningen om Jugoslavien från början?
President Slobodan Miloševic visste att man håller på att förgifta honom. Han har sagt det till sin advokat Zdenko Tomanovic. Miloševic bad även ryska parlamentet, Duman, samt utrikesminister Lavrov om hjälp och skydd. Han bad tribunalen som han aldrig erkände att få komma under vård i Moskva, men förgäves. Den avslog hans begäran med motiveringen ”att han då aldrig skulle kommer tillbaka”.
Mänskliga rättigheter gällde inte för Miloševic, liksom andra serber i holländska fängelsehålor. Mannen som först var ”fredens garant” i det ”internationella samfundets” ögon, som sedan, mitt under de brottsliga bombningar av Serbien stämplades till ”Balkans slaktare” och åtalades för ”krigsförbrytelser” i forna Jugoslavien – landet som det ”internationella samfundet” krossade och där man senare har begått fruktansvärda brott.
Det sägs att han dog i fängelset på grund av sitt hjärta.
Att det inte orkade mer. Kanske. Eller blev han förgiftad? Kanske. Advokaten
Tomanovic och läkaren dr. Andric tror det.
Jag har alltid trott att DE kommer att döda honom på ett eller annat
sätt. Alla vi visste att han aldrig kommer levande ut från Haag.
För att DE har dödat honom oavbrutet varje dag – långsamt,
i fem år.
Hur som helst är Haag ansvarig för hans livslängd och Serbien
borde krävt att pålitliga läkare undersöker kroppen och
utför obduktion. Slobodan Miloševic borde begravts på Belgrads
kyrkogård på Storheternas Allé.
Såld av nya ”demokratiska” makthavare
”Rättegången” mot president Miloševic började
för fem år sedan, efter att den nye statsministern Zoran Ðindic
på egen hand beslutade att arrestera och utlämna Miloševic till
hans bödlar. En Miloševic skulle vara ett ständigt hot mot de
nya ”demokratiska” serbiska quislingarna, som kom till makten med
hjälp av ”internationella samfundets” silverpengar, genom en
statskupp.
Under processens fem år förhördes över 100 vittnen, spenderades
flera millioner euro och hela handlingen utgör över en million sidor.
Hur som helst, säger dr. Milan Škulic, professor i internationell
rätt: ”Det är som att rättegången aldrig kom till
stånd”.
– Processen måste stoppas! Han förblir en oskyldig människa;
det betyder att den pågående rättegång inte har någon
betydelse.
Toma Fila, en av de mest kända advokaterna som var med Miloševic
från första stunden efter arresteringen, är inte förvånad:
”Tyvärr, från allra första början sa jag att det
blir ett stort under om han upplever ett slut på rättegången”.
– De har plågat honom i fem år. Allt började med löften
om att inte utlämnas till Haag. Jag var med när Ðindic skrev under
en försäkran att inte utlämna honom till Haag. Det var så
det började – med en lögn, säger Fila.
– Hans död är tribunalens nederlag. Bara att påminna om,
Slobodan var den ende president som skickades till ett annat land som skulle
döma honom. Därför måste man omvärdera internationella
domstolar.
Dr. Vukašin Andric, medlem i läkarkonsiliet som tidigare undersökte
Miloševic, vittnar om tribunalens ruttenhet, som vägrade tro på
läkarnas varningar:
– Professor dr Floren Leklerm, hjärtspecialist från Frankrike,
dr. Margerite Sjumiljina, specialist/angiolog från Moskva och jag lämnade
till tribunalen den 4 november 2005 ett detaljerat läkarutlåtande
om presidentens hälsotillstånd. Där har vi varnat för det
som kan hända honom, förklarar dr Andric.
– De ville tyvärr inte tro att han är svårt hjärtsjuk
och har en svår skada i innerörat med ständiga smärtor
som gör det svårt för honom att följa rättegången.
– Sanningen är att han i varje stund kunde få en infarkt eller
slag, säger dr. Andric.
Enligt honom var tribunalen helt paranoid: ”… en dag höll de
Miloševic inlåst i fyra timmar för att kolla om han tar mediciner.
Efteråt kontrollerades medicinkoncentrationen i blodet, för att se
om han regelbundet tar sin behandling”.
Men en behandling i Moskva gick man inte med på: ”Hans hälsotillstånd
var under uppsikt av allmänna läkare, bara det en stor skandal, medan
ledande kliniker i Haag höll med våra exakta slutsatser …Miloševic
var tribunalens mardröm.” säger dr. Andric.
– De ville döda honom till varje pris för att med hans död
dölja sanningen!
Har DE kanske dåligt samvete?
En sak är säker, presidentens död kommer att skaka om mycket:
tribunalen, ”demokraterna” i Belgrad, de riktiga krigsförbrytarna
i det ”internationella samfundet” och – rättvisan –
folkrätten.
Därför var redan i samma stund som Slobodan dog, paniken total i brottslingarnas led. Frankrikes utrikesminister sa till journalister i Salzburg att Miloševic dog en naturlig död. Det var på en av dessa familjära EU-foto-tillställningar. Varför sådan brådska? Hur kunde han veta? Varför skulle EU uttala sig? Kände DE trycket? Varifrån?
Det som hände är en definitiv krasch för den internationella folkrätten, FN och tribunalen i Haag. President Miloševic hade all rätt att få hjälp och behandling som vilken människa som helst, men förvägrades detta, trots att man inte kunde bevisa hans skuld under fem långa år. Med andra ord – man tog ifrån en hjälte den grundläggande mänskliga rättigheten –att bli behandlad och att leva.
President Miloševic var en stor och duktig statsman – i värsta
möjliga tiden och under värsta möjliga omständigheter.
Det vore bra om FN stängde av den här kriminella institutionen, där
man dödar eller låter människor dödas. Kanske har Serbien
en enda chans att bestå genom att inte samarbeta med en sådan domstol,
som verkar mot serbiska nationella intressen genom alla möjliga lögner.
Det var ingen tribunal utan ett slakthus där man mördar serber! Miloševic
är sjätte serben som mottog döden i denna ”domstol”.
Där dog ingen bosnier, kroat, muslim eller alban – bara serber. Varför?
”Därför att ”domstolen” är antiserbisk, etablerad
endast att döma serber”, säger dr Smilja Avramov, som nyligen
vittnade för Miloševic.
– Genom att upplösa den här internationella skammen, kan Väst
dra sig ur den svåra krisen som kommer att följa det i århundraden!
Det här är ingen domstol utan en samling av banditer och mördare.
Miloševic var och förblev en hjälte till sitt slut.
Hur det blir med Carla del Ponte? Det är även hennes slut. Och ”samfundets” hejdukar i Belgrad är panikslagna.
Han var en del av vår historia. Både för dem som älskade
honom och för dem som inte gjorde det.
Slobodan Miloševic’s sista ord var:
– DE kan inte bryta ner mig! Jag ska krossa DEM, och att de plågar
mig, ja, det är deras dagliga syssla. Jag är redo att sopa golvet
med dem!
Det gjorde han, fast han inte längre vet det. Men – han är äntligen
SLOBODAN – FRI.
Dusan Lazarevic