Då var 6 juni och nationaldagsfirandet över för den här
gången. En anledning till nationaldagsfirande är nog att visa stolthet
över sitt land, för jag kan knappast tro att det är så
många som firar att Gustav Vasa blev kung för 483 år sedan
eller att en författning antogs 1809. Men jag har svårt för
dessa konstlade idéer stiftade uppifrån. Enligt mitt förmenande
så har inte Sverige någon naturlig anledning till firande likt våra
grannländer Norge och Finland som firar sin självständighet.
Därför kan åtminstone inte jag finna någon stolthet och
lust till flaggviftning den 6 juni. Än mindre stolthet känner jag
när 700 stycken nazister/rasister får poliseskort i demonstrationståg
samtidigt som de som vägrar att tolerera och vägrar stillatigande
åse detta är de som utsätts för repressalier.
Tyvärr så är detta med införande av helgdag 6 juni det
som passar de ”mest stolta” och de som anser sig vara bättre
än andra på grund av härkomst eller hudfärg. Dessa hatmarscher
lär heller inte minska så länge de vid makten låter detta
fortgå.
Fredric Olofsson
