Här är ett tal som SKUaren Fredrik Jönsson höll före
sommarlovet för sin klass i Svenska B på omvårdnadsprogrammet.
Den handlar om livet efter gymnasiestudenten, och om vilka valmöjlighet
vi ungdomar har. Och han talade om det viktigaste av allt, att vi ungdomar kämpar
tillsammans!
Om några veckor tar vi studenten, hur blir våra liv efter det? En
del av oss har redan fixat sommarjobb, andra har inte. En del söker sommarjobb
eller arbete för fullt. En del av oss har kanske tankar på att sätta
sig vid skolbänkarna igen, framåt hösten. Hur kan vi då
påverka vår vardag och våra liv?
Själv är jag rätt trött på skolbänken och vill
försöka hitta ett arbete. Det behöver nödvändigtvis
inte vara inom vården, bara det blir något. Men det verkar ganska
svårt. Jag har än så länge sökt ca 15 sommarjobb
via arbetsförmedlingen men inte fått något svar tillbaka. Arbetsgivarna
är ganska nonchalanta av sig. Att man är lite handikappad och har
några IG höjer inte chanserna precis hos arbetsgivarna. Det finns
tiotusentals ungdomar i liknande situationer som precis som vi tar studenten
om några veckor och vill få ett arbete.
Enligt FN-konventionen har alla rätt till ett arbete för sin och sin
familjs försörjning. Tyvärr följer inte Sverige den konventionen
och det är alltför många som hamnar utanför arbetsmarknaden,
i en sysslolös vardag. Det i sin tur leder till ekonomiska svårigheter
men kan också leda till sociala problem som kriminalitet, missbruk med
mera. Om man inte får en inkomst så har rätt många av
oss svårt att flytta hemifrån och skaffa något eget boende.
Ett alternativ kan vara att plugga vidare för att ha något att göra
om dagarna. En del ungdomar pluggar för att få ekonomi genom studielån
och bidrag. Det mesta måste man betala tillbaka men lite bjuder staten
på. Antigen läser man på universitet, folkhögskola eller
kanske komvux. För att studera på universitet och komvux måste
de flesta ta lån. På folkhögskola är det gratis men man
betalar för en del material.
För att komma in på de flesta universitetsprogrammen måste
man i de flesta fallen ha höga betyg från gymnasiet.
På komvux går undervisningen i lite fortare tempo än här
på gymnasiet. Så har man haft det svårt på gymnasiet
att hänga med kan det bli svårare på komvux. Fördelen
med komvux kan vara att man inte läser så många ämnen
samtidigt som vi gör här på gymnasiet.
Folkhögskola kan vara ett bra alternativ om man vill läsa i lite lugnare
takt men ändå få gymnasie- eller högskolebehörighet.
Folkhögskolor – arbetarnas landvinning
Nu tänkte jag berätta kort om folkhögskolan (hämtat från
folkhogskola.nu)
Den första folkhögskolan fick vi i Sverige år 1868. Det var
den svenska arbetarrörelsen som drev igenom att alla skulle ha rätt
till en bra utbildning, även de som kom från arbetarklassen. I mitten
av 1800 talet hade Sverige också en väldigt stor befolkning som jobbade
inom jordbruket. Och arbetarrörelsen krävde att få samhälls-
och kommunalkunskap, föreningsteknik och mötesvana.
Har vi då stor valfrihet?
Vi kan påverka våra livssituationer men klassbakgrund, ekonomi och
etnicitet spelar en stor roll i dagens samhälle och bestämmer vilka
valmöjligheter vi har och hur vår vardag ser ut. Tiotusentals ungdomar
står ofrivilligt utanför arbetsmarknaden och därmed även
utanför den sociala tryggheten. Trots denna verklighet finns det politiska
partier som vill sparka på dem som är längst ner i samhället,
genom att sänka arbetslöshetskassan, sjukersättningar och andra
viktiga sociala rättigheter.
Det viktigaste för oss ungdomar är att kämpa tillsammans! Vi
har mycket att lära från exempelvis Frankrike, där kämpar
ungdomar och arbetare tillsammans mot nedskärningar, försämringar
av sociala rättigheter och diskriminering av ungdomar. Vi vill att alla
skall ha verkliga valmöjligheter för att få arbete eller studera
vidare! Det är vi ungdomar som kan förändra världen, vi
kan skapa en bättre värld, en socialistisk.
