Zaremba har skrivit en artikelserie kallad ” Rättvisan och dårarna”
i Dagens Nyheter i sommar.
Han menar att det är grymt att straffa en människa som begått
ett brott under inverkan av psykisk sjukdom, efterblivenhet eller något
annat som gör att personen inte borde kunnas göra ansvarig för
brottet. Han skriver att Sverige är unikt i världen, när vi 1962
fick en brottsbalk som gjorde att dessa människor kunde straffas.
T ex i fallet Mijailo Mijailovic pressade man på att han var vid sina sinnens fulla bruk när dådet begicks, därför fick han fängelse istället för psykiatrisk vård. Zaremba skriver att domarna styrs av politik. När någon minister utsätts för mordförsök dömer man hellre till fängelse. Han menar att det är som bingolotto om man döms till rättspsykiatrisk vård eller fängelse. Därför försmäktar psykiskt sjuka i fängelserna och friska låses in på psyket.
Zaremba berättar att historien bakom denna brottsbalk går tillbaka
till 1870-talets Italien. En italiensk läkare vid namn Cesare Lombroso
försökte komma på vad som låg bakom brottslingarnas beteende.
Han upptäckte att dessa ofta hade låg panna och stora öron.
Han trodde de var födda till kriminalitet och osedligt leverne.
En annan italienare, juristen Enrico Ferri född i mitten på 1800-talet,
vidareutvecklade idén.
Ferri var socialist, och ansåg kort sagt att det inte finns ett skuldbegrepp.
En människa som begår ett brott gör det under inverkan av en
mängd faktorer. En fattig är hungrig och behöver bröd, därför
stjäl han, som exempel. Eftersom det enligt hans resonemang inte finns
någon skuld till brottet så kan man följaktligen inte straffa
personen ifråga. Däremot kan man låsa in henne med motivering
att samhället behöver skyddas från personen.
Idén att samhället behöver skyddas från vanartiga personer
blomstrade för fullt på 1930-talet.
Väl känt är väl att man låste in många på
mentalsjukhus. Tattare, psykiskt sjuka och efterblivna tvångssteriliserades.
Alkoholister, och även vagabonder och arbetsskygga låstes in.
Nazisterna trodde på fullt allvar att om man utrotade eller steriliserade
judar, tattare och handikappade så skulle vi så småningom
få en friskare och ädlare ras som skulle befolka vårt jordklot.
Hur som helst, Zaremba menar att rötterna till vår brottsbalk från
1962, härstammar från idén att det inte finns ett skuldbegrepp.
Däremot behöver samhället skyddas från farliga personer.
Och om det inte finns ett skuldbegrepp så kan man döma psykiskt sjuka
liksom friska. Så fattar jag det att han menar.
Han påstår att ingen annan vetenskap har påverkats så
mycket av politiska vindar. Mellan 1930 till 1960 skulle samhället skyddas
från dem som inte kunde anpassas. Från 1960 trodde man istället
på att psykisk sjukdom var ett symtom på ett sjukt samhälle.
Nu på 2000-talet är man återigen tillbaka till idén
att samhället behöver skyddas från farliga psykiskt sjuka människor.
Kanske är det tack vare R-förbundens enträgna arbete som vänstervindarna
blomstrade från 60-talet och framåt? KRUM startades 1966 och RSMH
1967, och de har ständigt påpekat att en människas mentalitet
är beroende av samhället hon lever i. Kanske orkade vi inte riktigt
när vindarna vände i mitten av 80-talet? Därför att vi inte
hade samhället med oss längre.
Jag tror att alla vetenskaper styrs av politik. Olof Palme sa att: ”Politik
är att vilja”. Och för att ha en vetenskap måste man vilja
något med den. I så fall måste vi försöka vända
samhällsdebatten igen. Vi måste göra samhället mänskligare
att leva i.
R-förbunden: RFHL Riksförbundet för hjälp till narkotika,
läkemedelsberoende
KRUM Förbundet för kriminalvårdens humanisering
RSMH Riksförbundet för social och mental hälsa
ALRO Alkoholproblematikers riksorganisation
Annika Olsson El Mourabit