I Malmö kan knappast någon ha undgått att det i valet fanns ett alternativ för alla dem som var trötta på fagra vallöften och tomma ord om jämlikhet och solidaritet. Vilken jämlikhet och solidaritet visades mot alla de som tvingas gå arbetslösa, i vissa stadsdelar så många som 70 procent, vilken jämlikhet visades mot skolungdomen som inte kunde garanteras en utbildning som ger dom en möjlighet till ett arbete, eller alla som var i behov av sjukvård, är det solidaritet och jämlikhet att tvingas vänta på akuten i 10 – 12 timmar.
Den solidaritet vi fick se bestod mest i att överföra kommunal egendom och skattepengar till dom redan rika, en storbyggmästare belönades med 300 miljoner, vi tvingades finansiera överklassens nöjen i form av segelregattor med 80 miljoner, vi tvingas av skattemedel betala profiter till privata skolor, äldreomsorg och sjukvård.

Kommunisterna stod för en annan politik vi ville ta från dom rika och ge till dom fattiga och vissa en äkta jämlikhet och solidaritet som inte går att genomföra utan att omfördela rikedomarna i det här landet.
”Draghjälpen” från media fick vi klara oss utan, inte
en ända gång skrev medierna om att vi ställde upp i valet, och
vi fick heller inte publicerat några av de många insändare
och debattartiklar våra medlemmar skickade in.
Men trots allt gjorde Kommunisterna i Malmö ett bra val, vi fick ut mycket
information i form av flygblad och affischer, höll många appéllmöten
och diskuterade politik med malmöborna, det var många som instämde
i våra politiska förslag, men alla hade inte modet att rösta
på oss. Efter valet har vi fått flera nya sympatisörer och
medlemmar.

Vi ökade också i antal röster, både i kommunalvalet och
riksdagsvalet, förmodligen skulle framgången i kommunalvalet ha varit
större om inte ett annat parti med ett namn snarlikt vår valbeteckning
systematisk lagt över våra kommunala valsedlar med sina, och vid
några tillfällen så avslöjades dom också med ”fingrarna
i syltburken” så att säga.
Det orsakade oss en hel del merarbete valdagen och upptäcktes inte alltid i tid, många var dom som ringde och frågade efter våra kommunala valsedlar från olika vallokaler och vid kontroll visade det sig alltid att dom fanns men var överlagda av det tidigare nämnda partiet, att det också orsakat att vi tappade en del röster har vi också förstått.
Men kampen för ett bättre Malmö och Sverige går vidare,
de parlamentariska församlingarna är bara en arena, det återstår
hundratals och dom utnyttjar vi för att kämpa för ett jämlikt
och solidariskt Malmö och Sverige, och ett Malmö fritt från
rasister.