Den 18 augusti fick SKP ett mail från reportern Eva Jacobsson på Lärarnas Tidning som är Lärarförbundets tidning. Så här skrev reportern: ”Som en del av vår valbevakning vill vi veta vad partierna utanför riksdagen har för skolpolitik.” Svar önskades senast tisdagen 22 augusti.
21 augusti skickades nedanstående svar till tidningen. Till undertecknades och andra lärares förvåning återgavs inte SKP:s svar i Lärarnas Tidning nr 14 där rubriken på s 8-9 lyder: Så vill småpartierna förändra skolan.
Undertecknad skickade då e-post till Eva Jacobsson och undrade varför SKP:s svar utelämnats. Hon svarade 28 augusti: ”Jag har inte fått något svar från Sveriges kommunistiska parti. Annars skulle det naturligtvis ha funnits med.” Efter det svaret fick reportern SKP:s svar- i fortbildningssyfte eftersom en publicering är överspelad- för andra gången.
För skolintresserade bland Riktpunkts läsare återger vi här både frågor och svar.
1.
Vilka är de tre viktigaste skolfrågorna för ert parti? Rangordna
gärna.
Svar: 1 Staten skall vara huvudman för skolan. 2 Nej till alla former
av privatskolor.
3 Ökade resurser till skolan.
2.
Behövs behörighetsregler i förskolan, så att bara förskollärare
kan få tillsvidareanställning på en
förskollärartjänst (motsvarande reglerna i grund- och gymnasieskolan)?
Svar: Ja, de pedagogiska kraven bör inte vara mindre för att man arbetar
med små barn.
3. Vill ni ha betyg i grundskolan? I så fall från vilken årskurs?
Svar: Det räcker som nu med betyg i årskurserna 8 och 9, men bättre hade det varit med intyg som efter 9:an visade att man uppnått grundskolans mål enligt läroplanen, vilket skulle ge behörighet att söka gymnasieutbildning utifrån intresse. Samtidigt skulle mer tid avsättas till kontakter mellan hem och skola, utvecklingssamtalen skulle kunna fördjupas utifrån elevernas intressen och sociala situation.
4. Betygsskillnaderna mellan olika skolor ökar. Vad vill ni göra
för att hejda detta?
Svar: Vi tror att en del av dessa skillnader beror på den kommunala politiken,
och staten som huvudman skulle kunna avhjälpa en del av betygsskillnaderna,
men det behövs också lokal hänsyn till vilka resurser som skall
tilldelas skolan. Att staten är huvudman behöver inte betyda att alla
skolor skall ha exakt samma lärartäthet eller andra resurser. I vissa
skolor behövs fler speciallärare än i andra, ofta beroende på
elevernas sociala situation utanför skolan. Även en utökad hemspråksundervisning
skulle bidra till att minska betygsskillnaderna liksom mindre klasser.
5. Behöver lärarnas status höjas? Hur ska det i så fall
ske?
Svar: Vi förordar en jämlik skola och har därför svårt
med begreppet status. Och vad innebär status, för de allra flesta
är det materiella ting som ger ”status”. Vi tror det är
viktigare att lärarna har så goda pedagogiska och ämneskunskaper
som möjligt och därför är möjligheter till fortbildning
och utveckling viktigare för lärarna än några fiktiva statusbegrepp.
Barbara Brädefors