Uttalande om a-kassan vid LOs representantskaps höstmöte fredagen den 27 oktober 2006

En generös, stabil och solidariskt finansierad arbetslöshetsförsäkring är en avgörande grundsten i den svenska modellen på arbetsmarknaden. Högerregeringens förslag till förändringar i a-kassan innebär att man nu tar ett stort steg bort från denna modell.
Förslaget slår hårt och orättvist mot dem som är arbetslösa, men det får också stora konsekvenser för samhället i övrigt. Förslaget kommer att leda till ett successivt systemskifte.
Den lägre ersättningen ökar otryggheten på arbetsmarknaden och sätter en press nedåt på lönerna. Samtidigt blir det svårare att få rätt till ersättning överhuvudtaget eftersom studerandevillkoret tas bort och arbetsvillkoret skärps.
Regeringen halverar det statliga stödet till kassorna samtidigt som de kraftigt höjer avgiften till A-kassan, vilket drabbar varje enskild medlem. Det är ett ideologiskt motiverat hafsverk för att finansiera skattesänkningar till dem som inte drabbats av arbetslöshet.
Syftet med regeringens förslag är uppenbarligen att låta piskan vina över dem som ställts utanför arbetsmarknaden. Den underliggande tanken är den fördom högern alltid har haft om arbetslösa människor, att de är för lata och inte anstränger sig tillräckligt för att söka jobb.
Men arbetslösheten beror inte på bristande vilja att söka jobb. Den beror på brist på jobb.
Arbetslösheten är högre bland LO-förbundens medlemmar liksom bland dem som är födda i andra länder. Kvinnor är i klart högre utsträckning än män deltidsarbetslösa. Arbetslösheten har alltså en tydlig dimension av klass, kön och etnisk tillhörighet.
Ändå vill den borgerliga regeringen nu göra arbetslösheten till den enskilde löntagarens ansvar.
Det ska svida för den arbetslöse och dennes familj.
Det är klasspolitik, inte jobbpolitik.
Regeringens förslag kommer att tvinga fler arbetslösa att acceptera underbetalda jobb på en ny låglönemarknad. Det är ett cyniskt spel med redan utsatta människor som LO aldrig tänker acceptera. Det är arbetslösheten som ska bekämpas, inte de arbetslösa.
Försämringen av arbetslöshetsförsäkringen innebär också att omvandlingen på arbetsmarknaden försvåras. A-kassan har hittills gjort strukturomvandling ekonomiskt rimlig för både löntagaren och arbetsgivaren. Den har gett ekonomisk trygghet och hållit uppe efterfrågan när arbetslösheten ökar samtidigt som en press nedåt på lönerna motverkats.
Med regeringens förslag kan a-kassan inte längre leverera detta. Försämringen av arbetslöshetsförsäkringen medför ökad otrygghet medför ökad otrygghet också för dem som har ett arbete. Utan trygghet i förändringen är det inte förvånande om löntagarnas motstånd mot strukturrationaliseringar kommer att öka.
Vi avvisar därför med kraft regeringens förslag om a-kassan.
Vi kommer att med alla fackliga och politiska medel att bekämpa en utveckling mot ökad otrygghet och lägre löner för våra medlemmar.
Vi kommer att fortsätta att stå upp för en svensk modell baserad på kollektivavtal mellan fria parter där löntagarna ansvarar för en frivillig och solidarisk arbetslöshetsförsäkring.