8-timmars arbetsdag
när, var, hur och varför.

Det är inte lätt att få reda på de frågor underrubriken ställer om 8-timmars arbetsdagen. Ända sedan industrialismens början vid 1850-talet har arbetsdagens längd varit en viktig stridsfråga inom klasskampen.
Man kan undra varför denna viktiga reforms början är så okänd och höljd i ett historiskt dunkel? Men om man tänker till inser man att det finns mycket mer av reformer som är just höljda i dunkel och bara antydda som något självklart utan att den verkliga källan eller orsaken avslöjas eller framhålls.
Vart tog löntagarfonderna vägen!? Eller de utlovade ytterligare semesterveckorna? Dessa senare var stora nummer ännu för några decennier sedan!

8-timmarsdagens födelse och ”sjösättning” fyller nästa år 90! I det ännu nya bokverket ”Hemmabolsjevikerna” av Aleksander Kan – finns 8-timmarsdagen nämnd. A. Kan är född, uppväxt och utbildad i Sovjetunionen. Han har alltså en gedigen forskarutbildning inom historia – något som vi här i Sverige minsann inte så litet lider brist på, vad avser senare tid. Kan är svensk medborgare och professor (emeritus) vid Uppsala.
Kan´s bok är något av en ”tegelsten”. Den är fylld med fakta och data. Detta är en bra början. Men historia är inte bara fakta och data, dessa grunder måste ofta tolkas eller sammanställas och så vidare. Detta lämnar plats för inte bara fakta/sanning utan även missförstånd eller ”anpassning” med mera.

Kan tar i sin bok upp 8-timmarsdagen på sidan 34. Där skriver han på rad nio uppifrån: ”Regeringen införde 8-timmars arbetsdag,…”. Den tid som behandlas är mars 1917 (nya tiden). Det är tiden omedelbart efter tsarens abdikation och med en borgerlig regering. Det är alltså tiden före Kerenskijs och mensjevikernas inträde i regeringen.
Den citerade meningen är oriktig – osann. Det var inte regeringen som införde 8-timmars dagen – det var sovjeten! Det var sovjeten som beslöt och i praktiken införde 8-timmars dagen liksom andra reformer. Sovjeten är ett arbetar-/soldatråd. Att det var möjligt för sovjeten att på detta sätt diktera utvecklingen beror på den starkt revolutionära stämningen som då rådde.

Korrekt information om 8-timmarsdagen finns i den lilla boken med tecknade illustrationer och namnet: ”Ryska revolutionen 1917”, utgiven på Fram förlag. På sidan 41 i denna bok anges kort och koncist fakta. Men den lilla boken innehåller mycket mer fakta på samma koncisa och korta sätt.
Lagfäst blev 8-timmars dagen först efter Oktoberrevolutionen och då av det nya Sovjet Rysslands regim under Lenin.

Lennart Gerle Helsingborg