Där hämtar den nyliberala högerpolitiken sin näring

American Enterprice Institut är bas för många av de högerextrema tankar som sprider sig och förgiftar världen. Därifrån flödar rasismen. Därifrån hämtade George Waterloo B-usch ( jag vägrar att kalla honom någonting annat) sina förgrundsfigurer.
Till dess stöttepelare hör Richard Perle, en ledande hök, han är bland annat en av författarna till PNAC ( The Projekt for the New American Century) efter vars agenda världspolitiken nu styrs. Han är även medförfattare till den israeliska agendan ”A New Strategy for Securing the Realm.” Dit hör också Irwing Kristol, den främste nykonservative tänkaren. Han är far till William Cristol, chefredaktör för den konservativa tidskriften Weekly Standard och där finns också Lynn Cheney, vicepresidentens fru.
Lynn Cheneys stämma hörs ofta i diverse spektakulära uttalanden. Hon kallade den amerikanska TV-serien ”Afrikanerna” propaganda därför att den beskrev de historiska problemen som Afrika ställts inför som följd av européernas koloniala exploatering. Hon har verkat för att sådana program inte tilldelas offentliga medel.
Hon lovprisade en artikel av Carol Iannone i den nykonservativa tidningen ”Commentary”, där författaren kallar utdelningen av det ansedda Pulitzerpriset till författare som Toni Morrison och Alice Walker som ett åsidosättande av ”kvalitetens krav till förmån för medelmåttighetens demokratiska diktatur.”
Parallellt med arbetet på AEI sitter Lynn Cheney med i det största rustningsföretaget Lockheed Martins styrelse.
I en bok från 1995,”Telling the Truth” angriper hon den franske filosofen Michel Foucault, som hävdar att sanningen formas av den som innehar makten. Lynn Cheney säger att: ”Foucaults idéer hotar ingenting mindre än den västliga civilisationens överlevnad.”
Med sitt uttalande bevisar Lynn Cheney ingenting annat än att Foucaults åsikter är sanningen.

En annan av AIE:s tillgångar är Dinesh D`Souza som kom till USA 1978 med hjälp av ett Rotarystipendium. Han var chefredaktör för ett par nykonservativa tidningar innan han blev politisk rådgivare i Reaganadimistrationen.
Han skrev även några böcker. Hans första bok, ”Illiberal Education: the Policy of Race and sex on Campus” ,innehåller många anekdoter om politiskt korrekta horrörer och den positiva särbehandlingen på universiteten. Efter att ha gått över till AEI skrev han 1997 ”The End of Racism” där hans måltavla är Amerikas svarta. Enligt honom måste de sluta tala om institutionell rasism som skulle förklara deras misslyckanden att uppnå vad vita och asiater lyckats med. De måste erkänna att de hamnat i en fattigdomskultur, kännetecknad av hög brottslighet, illegitima födslar och ett totalt beroende av bidragssystemet och andra statliga program.
Han säger även att myndigheterna måste iaktta sträng neutralitet när det gäller rasförhållanden, men privatpersoner måste tillåtas agera diskriminerande om de så önskar. Individer och privata företag bör få välja fritt vid privata transaktioner, t.ex. när det gäller uthyrning av våningar eller anställningar. För att vara otvetydig sammanfattade D´Souza: Begär jag alltså att lagen om medborgerliga rättigheter som röstades igenom 1964 skall upphävas? Det är just vad jag gör.

Charles Murrays och Dinesh D´Souzas böcker hör till George B-usch favoritlektyr. Men den som fängslat honom mest är Marvin Ovalski.
Han förordar i sin bok The Tragedy of American Compassion en fullständig nedmontering av den amerikanska socialpolitiken. Som B-usch kampanjrådgivare formulerade Ovalski begreppet ”konservativ medkänsla”. Han anser att fattigdom beror på frånvaro av moraliska värden och inte på social ojämlikhet betingad av det rådande samhällssystemet. Han har grundat en kyrka i Austin i Texas som lär ut att kvinnorna inte har någon roll att spela som ledare.
Även inom B-uschadimistrationen begriper man att åsikter och tankar av detta slag knappast faller i god jord hos det amerikanska folket eller hos andra länders makthavare. Därför var det synnerligen strategiskt att försöka dölja denna agenda genom att ge en svart kvinna rollen som utrikesminister.
Ovalski är en ideologisk kameleont och har genomgått en halsbrytande ideologisk utveckling: efter att ha varit praktiserande jude övergav han judendomen, sedan blev han ateist och aktiv medlem i kommunistpartiet.
Idag är han en kristen fundamentalist som ständigt har B-uschs öra och är alltid beredd att rycka ut till dennes försvar.

Detta är en del av den nya nazismens tankar och idéer. De sprids via de nyliberala tankesmedjorna. I vårt land representeras de av tankesmedjan Timbro men i ännu högre grad av den nyliberala tankesmedjan Captus som bildades strax efter statskuppen då B-usch tog makten. Bakom de nyliberala tankesmedjorna står de stora multinationella företagen som läkemedelsindustrin, olje- och vapenindustrierna. Med det kapital dessa jättar kan avsätta på propaganda och belöningar är det inte konstigt att idéerna sprids som epidemier. Vi ska inte glömma Bilderberggruppens betydelse i sammanhanget.
Propagandan är så finurligt framfört att den bakomliggande faktorn försvinner. Det är därför viktigt att skala av dessa idéer så att den nakna sanningen uppdagas.

Astrid Boman