För vår välfärd
För första gången så genomfördes arrangemanget av en enad front bestående av LO, fackförbunden, SKP, V och S tillsammans. Huvudtemat för dagen var ”För vår välfärd”, det vill säga mot den borgerliga regeringens arbetarklassfientliga politik. Firandet sparkade igång kl. 12.30 men många hade redan samlats tidigare i det för årstiden varma och soliga vädret. Antalet deltagare uppskattades till ca. 400 st. När klockan sedan var slagen så hälsade LO via Steve Ärlebrand alla välkomna och presenterade första talare som var riksdagsledamoten Kristina Zakrisson (S). Hon påpekade i sitt tal, bland annat, att regeringen raserar välfärden och att pengar borde avsättas till en haverikommission. Hon motsatte sig även den pågående utförsäljningen av statliga bolag och efterlyste vad regeringen tänkt sig med såväl LKAB som Vattenfall.
En Historisk tillbakablick
Nästa talare för dagen var Bror Wennström (SKP) som i sitt tal inledde med ett, ur arbetarrörelsen, historiskt perspektiv. Från när människorna för drygt 160 år sedan tog upp kampen för mänskliga rättigheter, alla människors lika värde och fram till 1919 då kampen för den allmänna rösträtten gett resultat. Landvinningar gjordes som sedan följdes upp av krav på föreningsrätt och upprättandet av Saltsjöbadsavtalet. Han belyste den kamp som dåtidens personer bedrev, i uppbyggandet av det solidariskt skattefinansierade välfärdssamhället. En kamp där folkrörelserna med fackföreningsrörelsen i spetsen gick i täten i byggandet av det nya folkhemmet.
Bygget - folkhemmet raseras
Bygget, det så kallade folkhemmet håller nu på att raseras av den nuvarande regeringen. Ett systemskifte där det skattefinansierade skall förpassas till historien och det privata skall vara rådande. Där de som har det sämst ställt är de som trycks, förskjuts än längre ner i utanförskap och de som har högre inkomster gynnas. Det ser man genom de höjda A-kasseavgifterna, försämringarna i sjukförsäkringarna, slopandet av förmögenhetsskatten och den statliga fastighetsskatten. En höjning av avgiften till A-kassan har fått närmare 470 000 personer att lämna den. Vem eller vilka det gynnar är inte så svårt att räkna ut.
Bror Wennström belyste även den, av regeringen, aviserade nya sjukförsäkringsreformen som kommer att gälla från och med den 1 juli i år. Där det inte tas hänsyn till hur sjuk eller handikappad du är utan vilken arbetsförmåga du har kvar och där man skall anpassa sig till en arbetsmarknad som inte kan ta emot en och där man riskerar att stå utan ersättning efter 365 dagar.
Nya bostadspolitiken – ett ökande av utanförskapet
Han lyfte även den viktiga frågan om bostadspolitiken där regeringen, med Mats Odell i spetsen hävdar att det är marknadshyror som skall gälla – bruksvärdet ersättas av marknadsvärdet. Att allmännyttan och hyresgästföreningens nuvarande, normgivande hyresreglering skall brytas och vilka förödande konsekvenser det kommer att få och då speciellt i en kommun som Gällivare med rådande bostadsbrist. En ökande segregation i boendet kommer att ta vid, där de som har pengar köper sig bostäder medan de som har det sämre ekonomiskt ställt får nöja sig med det som finns kvar, om något för huvudtaget? Odells och regeringens bostadspolitik kommer det leda till att utanförskapet ökar ytterligare.
Fattig-Sverige återuppstår
Gällande jobbskatteavdragspolitiken, så kommer den medföra att kommunernas skatteintäkter kommer att minska, när varje krona i skattesänkning är en krona mindre till den offentliga sektorns möjligheter i att trygga de vanliga, ärliga människornas livsvillkor. Det framtida Sverige kommer att allt mer likna det gamla ”Fattig-Sverige”, där auktions och anbudsförfarandet, i konkurrens, kommer att ansvara för den framtida vård- och omsorgspolitiken. Det privata kommer ersätta det offentliga och vinstintressena kommer att styra, inte behoven.
Avslutning på SKP:s tal
Bror Wennström rundade av sitt tal med att framhålla det positiva då arbetar- och folkrörelsens olika grenar sammanstrålat denna dag och att det andas optimism och solidaritet, då den borgerliga regeringens politik inte tillåts stå oemotsagd. Han betonade vikten av att vi måste göra oss av med denna regering och dess förödande politik. Han avslutade sitt tal med att rikta all heder åt Handels avd. 20, klubb 800, som tagit fram ett material som eftersträvar och kräver ett gott liv på gamla dar, ”Den gyllene hösten, den tredje åldern” vilken han citerade. (Den som är intresserad av materialet kan gå in på internet: www.handels.se och klicka sig vidare till avd.20 Stockholm och där klicka på fliken "om avdelningen". Där finner ni Klubb 800 och kan läsa deras nättidning där materialet finns.)
Demonstrationen
Klockan 14.00 så hade det blivit dags för uppställning inför demonstrationen. Längst fram i tåget gick musikkåren följt av Margareta Pohjanen (S), bärandes den svenska flaggan. Sedan så gick vi fyra i bredd, V, S, LO och SKP med våra fanor följt av fackförbunden, talarna, bärarna av banderollerna med våra olika paroller och efter det den stora massan med alla plakat. Vi demonstrerade tillsammans för: ” Trygghet & Solidaritet”, ”Att försvara kollektivavtalet”, ”Ett återställande av sjukförsäkring och A-kassa”, ”Jämställda löner”, ”Att värna om våra gemensamma tillgångar”, ”Vår miljö – Vår framtid”. Bland plakaten så syntes budskap som: ”Solidaritet med sjuksköterskorna”, ”Vinsterna av våra naturtillgångar skall satsas i kommunen”, ”Nej till regeringens omvända Robin Hood politik” och många som uppmanade till att värna om kollektivavtalen och höja A-kassan samt emotsatte sig utförsäljningen av statliga företag och aktiebolag.
Sist i tåget gick hyresgästföreningen som riktade klar och tydlig kritik mot regeringens utförsäljning av allmännyttan, omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter och deklarerade sitt avståndstagande till marknadshyror.
10 miljarder till höjda kvinnolöner
Efter demonstrationen så var det dags för ytterligare talare och turen hade kommit till Kalle Larsson (V). Han sade att den nuvarande regeringen raserar välfärden och han avvisade överklassnära tjänster, vårdnadsbidrag och nedskärningar inom barnomsorgen. Han sa även att Vänsterpartiet vill avsätta 10 miljarder kronor till höjda kvinnolöner i kommuner och landsting. Han uttryckte sin solidaritet med såväl Iraks folk som med Palestina och fördömde Israel och USA:s förtryckarpolitik. Frågan om kollektivavtal och Vaxholmsfallet sammankopplades med Lissabonfördraget - att det i fördraget endast är marginella skillnader gentemot EU-konstitutionen. Han framförde att vi alla unisont, för att värna om kollektivavtalen, måste kräva att en folkomröstning om Lissabonfördraget genomförs.
Övriga talare var Stig Eriksson (V) och Gällivares kommunalråd Tommy Nyström (S).
Enade vi stå, söndrade vi falla!
Avslutningsvis så kan man säga att 1:a maj år 2008, i Gällivare, kommer att gå till historien som det första arrangemanget, där S, V och SKP tillsammans med LO och fackförbunden demonstrerade tillsammans. Kanske var det ett genombrott i arbetarrörelsens historia, oavsett så upplevde samtliga jag talat med detta som något positivt och inte en dag för tidigt. Samtidigt som arbetarrörelsen i Gällivare kommun tydligt och klart sänt sitt budskap till borgarna i Rosenbad så har de även skickat signalerna till övriga arbetarrörelsen i Sverige om hur viktigt det är att kunna ena sig. Att vi inte får glömma bort devisen: ”Enade vi stå, söndrade vi falla!”
Fredric Olofsson
SKP Gällivare