Att härska genom splittring
Man måste sätta fingret på varenda siffra, sa Bertolt Brecht
… för du ska ledningen och makten.
Men att härska genom att splittra har alltid varit Machiavellis idéer.
Reinfeldt försöker härska genom att splittra arbetarklassen och hoppas kunna köpa sig en arbetararistokrati som ska kunna konkurrera ut sossebyråkraterna.
Ett sätt att splittra ar rasismen!
Ordet ras har emellertid nu ersatts med nagot finare. Det heter "etnisk tillhörighet".
En svart man som föddes på Hisingen och aldrig satt sin fot utanför Göteborg blev betecknad som tillhörande annan "etnisk grupp". Så skulle han utvisas eller i alla fall hållas utanför de göteborgska arbetsplatserna; jobba svart på Mc Donalds om nätterna och hålla tyst med en lön på 20 kronor timmen. annars … annars…
I jakten på "illegala" har Sverige inför valet 2010 alltmer börjat likna en öppen diktatur.
Grupper om 20-30 poliser, ordningsvakter och kontrollanter stormar in i våra spårvagnar och den som inte lyckas visa upp sitt elektroniska kort på rätt maner blir bötfälld med 1200 kronor! Vem har råd att betala?
Försäkringskassan har blivit en stat i staten och hundratusentals drivits ut i ekonomisk misär. Antalet tiggare på Göteborgs gator ökar från dag till dag och vore det inte för alla musikanter som också söker sin utkomst här vore inte stans centrum den mötesplats för förortens mångfald av människor och kulturer som den faktiskt blivit.
Klassmotsättningarna skärps. Det har vi känt av månad för månad när industrier slagits igen, skolor, barnomsorg, vård och omsorg skurits ner och oroliga kommuninvånare inte sett någon annan utväg än att ockupera sammanträdesrummen hos ansvariga byråkrater.
Sverige är i krig, inte bara i Afghanistan utan mot sin egen befolkning.
Den onda cirkeln av regeringsbeslut måste emellertid få ett slut.
Svenska folket måste ta lärdom av vad som utspelar sig på den europeiska kontinenten:
strejker(senast i Grekland) uppror (franska gruvarbetare mot Mastrichavtalet 1994), kamp for 35 timmars arbetsvecka (tyska metallarbetare).
Självklart kommer också vi i Sverige förr eller senare inse att det inte hjälper att bara rösta utan att vi också måste resa oss i kamp mot socialmoderat riksdagspolitik, mot banker och kapital. Vilka vägar motståndet mot kapitalismens alla avarter kommer att ta sig kan förstås vara svårt att förutse. Men ett är säkert. SKP:s roll i det hela kan få avgörande betydelse.
Charlotte Svärdström
