Vietnams nationella befrielsefront bildades för 50 år sedan den 20 december. Det tog 15 år att besegra de USA-amerikanska angriparna.
Efter huggsexan under 1800-talet tog kolonierna slut, så rövarna började ta av varandra i stället, t ex spanska Filipinerna blev amerikanskt 1898. Det första stora OMFÖRDELNINGSKRIGET drabbade Manchuriet 1905 då Japan sänkte Rysslands flotta som seglat runt jorden. Endast 2 av 42 krigsfartyg nådde Vladivostok. Genast skruvade japanerna ihop Transsibiriska järnvägen genom Manchuriet från bred- till normalspårigt.
Ho Chi Minh reste ut i världen 1912 för att söka en lösning på sitt lands problem. Ho Chi Minh blev föredragande i Komintern i koloniala frågor med statistik, t ex hur Belgiska Kongos befolkning minskade från 20 till 10 miljoner under decenniet runt sekelskiftet 1900. Ho Chi Minh fanns vid skolan för koloniala folk år 1928 då Stalin blev minister för minoriteterna och då många stora patrioter låg vid skolan, t ex Jomo Kenyatta, ledare för Kenyas oavhängighetsrörelse och Mau-Mau-upproret.
Vietnameserna fick vapenhjälp av västimperialisterna som helst ej ville slåss själva, och drev ut de japanska imperialisterna. Man valde parlament och tog en självständighetsförklaring men en armékår från de engelska imperialisterna marscherade in i Hanoi, tog makten och överlämnade den broderligt till de franska imperialisterna vilka återtog sitt förtryckarstyre. Viet Minh:s befrielsekrig var ett faktum.
Dien Bien Phu
Fransmännen mördade två miljoner innan Vietnam var befriat från de franska imperialisterna 1954. Då marscherade de franska soldaterna med händerna knäppta över huvudet från den stora fästningen Dien Bien Phu. För att stärka de franska segerchanserna bildades 1952 Kol- och stålunionen som i sin 67:e paragraf sade: ”Medlemsland får ej vägra annat medlemsland leverans av krigsmateriel i krigstid.” Krigsstålet fick många skepnader, t ex spåntflänsbalkar till den strategiska bombflygplanslandningsbanan i Dien Bien Phu. Vicepresident Nixon planerade för atombomb i Nordvietnam, men det blev för sent. I stället betalade jänkarna 80% av krigskostnaderna 1953.
Alltså amerikanska pengar, tyskt stål och franska soldater.
Genève-avtalet juli 1954 föreskrev delning av Vietnam i två valzoner där parlamentsval skulle hållas inom två år. I södra Vietnam-zonen fick kompradorklassen vara kvar. Den hade uppstått när infödingarna lärt sig att leva som kolonialisterna: leva i städer, driva kommers genom pengar. Alltså skilja sig från produktionen. Det är alienationens förutsättning- ett främlingskap som stärker klassamhällets skillnader.
Två valzoner
Om Korea hade Mc Arthur m fl några år tidigare sagt att kommunisterna skulle få 85% av rösterna om det hade blivit fria val och han uppfann begreppet hjärntvätt. Nu var USA:s antikommunism mer utvecklad, så från främst Michigan sändes enligt Svenska FNL-rörelsens historiebok 54 stycken professorer i tortyr som tillverkade tigerburar i stället för vallådor. På fem år, 1954-1959 avrättades 120 000 vietnameser i Sydvietnam, främst från Föreningen för genomförandet av Genèveavtalet. De återstående i föreningen bildade 20 december 1960 Fronten för nationell befrielse. Så på de följande fem år halverades dödstalen till 60 000 för man började försvara sig.
I norra Vietnam-zonen demokratiserades ägandet av produktionsmedlen. Man hade enligt John Takmans ”Vår vid sydkinesiska sjön” en folkbildningskampanj som gick i två riktningar. För att motverka kompradorklassens främlingskap fick statstjänstemän bo jämte bönderna ute på landsbygden i ett kvartal och skolningen var ömsesidig.
USA hade svårt att få stöd i Sydvietnam så en USA-utbildad pilot Kao-ky blev president i Sydvietnam. Han lastade sitt eget plan med bomber, flög norrut och slängde ut dem över Hanoi, flög västerut till den Gyllene triangeln, fyllde planet i stället med knark och flög hem.
Folkets framgångar i norr oroade imperialisterna så Tonkin-intermezzot (som Mc Namara nyss förnekat äktheten i) plus massiva truppinsatser satte fart på kriget och den industriella supportindustrin i USA ökade med två miljoner årsarbeten varje år till nio miljoner årsarbeten utav folkmordsmaterial år 1969. När yankeeliken blivit 56 000 blev hemmamotståndet i USA för stort. USA tömde sin sista bastion, ambassaden i Saigon, 1975.
De amerikanska imperialisterna lovade i Paris att betala ett krigsskadestånd på fem miljarder dollar men bytte president så det blev aldrig betalt. Mc Namara som var försvarsminister använde dödssiffran 3,4 miljoner vietnameser. Som tack blev han chef för Världsbanken.
Solidariteten
Solidaritetsflottan från socialistländerna bestod av 30 fartyg. I hamnstaden Haifong vågade Nobelfredspristagaren Henry Kissinger ej bomba trots att han slängde ut ”fredsvinkar” med bomber vilka helt raserat alla 32 provinssjukhus i Nordvietnam. Men de sionistiska imperialistlakejerna flög från Israel till Suezkanalen och släppte minor så skeppsvraken stängde passagen. Då utökades solidaritetstrafiken till 45 fartyg från Odessa runt Afrika. De levererade haubitsar ( såna kanoner Palme sålde på natten i Indien då han pratade fred på dagarna). Det blev historiens största koncentration av haubitsar. De sköt alla tätt rakt upp så bombplanen fick mindre precision.
I folkkriget kom förut upptäkten att många gevär kan fälla ett flygplan som då måste flyga högre. Då blev planen mål för luftvärnet och måste flyga ännu högre och blev mål för andra vapen och haubitsarna tvingade upp planen över fjärde nivån, alltså en mil upp. De amerikanska angriparna förlorade, verifierat, mycket över 15 000 krigsplan.
I Sverige fick Flygmotor AB i Trollhättan som hade en orderbok för flera år framåt, förfrågningar om förtursplats i leveranskön. USA:s olika vapenslag hade egna uppköpare runt världen. Marinbeställaren i Sverige var gift med en svenska som misstänkte allt och alla efter kulturimperialistisk indoktrinering. Jämför med yankeekvinnorna som Sara Lidman sammanbodde med i Afrika på hemväg från Sydafrika.
I Sverige var folkstödet stort. När FNL-rörelsen insamlat de första 30 000 kronorna hade solidariteten i DDR insamlat 30 miljoner år 1966. De Förenade FNL-Grupperna, DFFG, samlade till sist in över 10 miljoner kronor.
Politisk avknoppning
Den politiska avknoppningen av DFFG var KfML, maoisterna, som helt behärskade nomineringarna i DFFG. Det var imperialisternas seger att kommunistpartierna splittrades. När det var klart upplöstes KfML:s sista form, Solidaritetspartiet, med motiveringen att marxismen inte kan lösa vår tids problem.
Alltså gick maoisterna från överbud till uppgivelse och förnekade även behovet av befrielse från Röda Kmerernas terror 1975-78 under prins Norodom Sihanouks före detta hovman Pol Pot som förutom mördandet av 300 000 – 500 000 landsmän gjorde räder i grannländerna. Det största manfallet i Kambodja, 600 000, menar Roger Moore kom från USA:s bombningar 1973.
År 1972 kom ping-pong-diplomatin genom Nixon: diplomatiska förbindelser mellan Kina och USA. Kina fick två överljudsplan och lämnade i utbyte sin världspolitiska analys. Sex år därefter gjorde Kina sitt första gränsöverskridande. ”Vietnam- ett litet land som ska straffas”, sades det i de officiella TV-nyheterna i Kina.
Vietnam hade stoppat Pol Pots samlade brigader utom ett par mellan gränsen och Saigon vid nyåret 1977-78. På nyåret 1978 var Vietnam alltså invaderat av två härar men slog tillbaka båda. De kambodjanska kommunisterna som fördrivits 1956 av prins Norodom Sihanouk (Hanoi-kambodjanerna) förenade sig med Vietnamns befrielsearmé och stoppade parisstudenterna kring Pol Pots folkmordsregim. De upprättade en sanningskommission i Kampuchea 1978 liksom efter 1975 års seger i Vietnam. Inga dödsdomar.
Jan Myrdal sa i Åsögymnasiet: ”Regimen i Kambodja var det mest glädjande som hänt på många år”. FN:s svenske rättschef vill att den upprepade domsprocessen ska överprövas internationellt, vilket vore en ödesdiger förlust för Kampucheas suveränitet. Det kravet blev viktigare för imperialisterna än sakförhandlingarna. Många imperialisthandgångna Röda Kmer-veteraner har hunnit dö.
Segern över USA 1975 stimulerade folkrörelser över hela världen från kvarterskommittéer till nationalstater. Men det imperialistiska ”världssamfundet” inklusive Sverige och maoisterna kontrade och fördömde från 1978 i över tio år befrielsen som nationellt övergrepp.
Om man möter en vietnames och får sjunga deras nationalsång på svenska så får vietnamesen tårar i ögonen och stämmer in på vietnamesiska:
Befria Södern
Vårt land är delat sedan många år.
Dess höga berg och floder skilda går.
Nu vi lova er, mäktiga Mekong
Och er stolta berg Trong Son:
Vi tar till vapen.
Vi går mot seger
Och USA fördrivs från Söderns land
Med fasor, död och brand.
Så svär soldat med dessa ord
I våra döda hjältars namn
Att hämnas den förödda jord
Där fienden drog fram.
Det stundar tider för oss med
När vi ska få en evig fred.