Sparbanken Sverige skryter i en broschyr, som utges inför sammanslagningen med Föreningsbanken, om att 1996 gjordes det bästa resultatet någonsin. D v s den största profiten. Det är starkt, tänk 5 år efter det svenska bankväsendet var konkursfärdigt och enbart räddades av den omfattande sociala nedrustningen som blev konsekvenserna när politiker av olika kulörer skulle rädda kvar kontrollen av ekonomin åt den svenska storfinansen. Miljarder togs från den offentliga och sociala sektorn för att rädda den privata äganderätten till storbankerna.
Samtidigt har man mage att skicka ut information om prisändringar, som innebär att avgiftshöjningar kommer att genomföras, med 50 procent, från halvårsskiftet, på sparbankskort och en del andra tjänster.
Var är alla woododoktorer som ekonomerna Edin, Södersten, Fält m.fl. som brukar prata om det närastående sönderfallet av den svenska ekonomin om de arbetande lyckas öka sin löneandel med mer än 3 procent, på bekostnad av profiten. Naturligtvis håller de käften och är stumma som musslor därför att dom är till för att tjäna överheten och deltar aktivt i kriget mellan arbete och kapital, på kapitalisternas sida.
Jan Jönsson
Presidenten för "Europeiska Valuta Institutet" -EVI, har klart och tydligt konstaterat: Den permanenta massarbetslösheten inom EU kommer i fortsättningen knappast att minska.
Alexandre Lamfalussy, ända till årsskiftet chef för EVI i Frankfurt/Main, har i april med blick mot de förestående besluten om att skapa valutaunionen EMU framlagt sin årsrapport för 1996. EVI har enligt Maastrichtfördraget uppgiften att förbereda införandet av "euron" såsom enhetlig valuta för EU:s "hårda kärna".
Rapporten tar ställning till de fyra huvudfrågorna: inflationsutveckling och valutapolitik, budgetpolitik och offentliga skulder, utvecklingen av investeringarna och utvecklingen av arbetslösheten. Medan rapporten angående inflationsutvecklingen och investeringarna visar sig relativt nöjd med EU-staternas läge under 1996, var man tvungen att yttra sig ytterst negativt och kritiskt angående de två andra områdena.
Framförallt arbetslösheten är den "fula svarta fläcken" på den annars så glänsande EU-konstruktionen från Maastricht.
"Sysselsättningssituationen har i helheten av (den europeiska) unionen sedan resessionen 1993 knappast förbättrats och en avsevärd återhämtning är inte i sikte", tvingades EVI att konstatera. Framtiden ser- trots ständigt prisande av EMU-konsekvenserna - inte mycket ljusare ut. Risken är överhängande, så fastslår rapporten, att arbetslösheten "endast marginellt kommer att reduceras och därför kommer att fortbestå på historiskt hög nivå".
Någon annan slutsats kunde man knappast dra när man sammanfattat EU-ländernas arbetslöshetssiffror. I 1996 års genomsnitt var 18, 2 miljoner EU-medborgare officiellt registrerade som arbetslösa. Det är en EU-kvot på 10,8 procent. Med tanke på alla de statistiska tricks som samtliga EU-länder sysslarmed, för att kamouflera läget, måste man utgå ifrån att verkligheten är betydligt allvarligare.
Den som fortfarande sprider tron på underverket att EMU ska bidra till att minska arbtslösheten, framstår efter denna rapport mer än någonsin som antingen totalt okunnig och blind - eller som ren och skär lögnare. Tyvärr tillhör tunga politiker inom den socialdemokratiska ledningen, regeringen och facket fortfarande skaran som sprider lögnerna.
Under fyra dagar, den 3-6 maj, var Malmö invaderat av militärer som fick logi i stadens skolor. Det skulle hållas en militär manöver, scenariot var det vanliga från kalla krigets dagar, anfallet kom från öst. Ryssland ville ha tillgång till svensk mark för att kunna transportera trupper vidare västerut. Ironiskt nog deltog också ett tjugotal före detta DDR-stridsvagnar på svensk sida, stridsvagnar som den svenska krigsmakten köpte efter upplösningen av DDR.
Vad kan det bero på att militären anordnar allt fler av sina övningar i städerna? Är det den påbörjade anpassningen till WEU och NATO? WEU och NATO är imperialismens redskap för att påtvinga andra folk, och sitt eget, sin vilja med militära medel. Vi har under de senare åren sett det i Jugoslavien och nu i Albanien.
Malmö-övningen omfattade ett övningsmoment där den svenska militären skulle transportera minor till Malmös hamn, som skulle användas för att minera hamnen och förhindra ryska militärflottan att komma in i hamnen. Enligt övningsscenariot skulle det bli en transport med förhinder, därför att de civila malmöborna ville förhindra mintransporten, och i övningen ingick då hur den svenska militären skulle förhindra civil olydnad. Inbjudna statister och övningsobjekt var de boende på Segevångsområdet i Malmö.
Det finns andra tecken som tyder på att den svenska regeringen, riksdagen och militärledningen anpassar sig mer och mer till att bli imperialismens lydiga redskap, där den egna befolkningen kommer att bli huvudfienden. Snart kan vi förvänta oss en ny militärdoktrin som liksom den nyligen antagna ryska anslår att den största faran för Sveriges säkerhet inte utgörs av ett externt hot, utan av ett internt. Ska den svenska armén då fungera som EU-byråkratins inrikestrupper när det berättigade sociala upproret startar och det gamla ekonomiska profitsystemet avskaffas?
Jan Jönsson
Förr kom alltid fienden från öster. Nu har bråkiga norrmän tagit över östs roll för övande svensk militär. När Partnerskap för fred (PFP) drar samman sina styrkor från tolv nationer i Sverige och Norge om två veckor i en storövning, är scenariot att inbördeskrig hotar i Telemark:
Folket i Telemark är osams med de som bor i Rogaland. Om vad, är oklart. Men runt sista maj är läget kritiskt och FN sätter in väpnade styrkor.
Svenskt jaktflygplan och svensk marktrupp går in i Sydnorge tillsammans med kollegor från en lång rad andra länder.
Alla medverkar sedan i en stor gemensam fredsaktion för att sära på de sydnorska upprorsmakarna och få lugn i området igen.
Sådant meddelar TT till tidningarna den 13 maj.
Uppsägningar och försämringar stoppades när arbetarna på Bagarn höll ihop och kämpade.
AD dömde till rekordstort skadestånd - men hela summan samlades in av solidarietskommittén.
Stockholmsbagarn är ett storbageri inom Skogaholmskoncernen. I Maj 95 varslade företaget 56 fast anställda heltidsarbetare - mer än en fjärdedel av arbetsstyrkan - om uppsägning. Samtidigt sade de upp en rad lokala avtal, som förhandlats fram under de senaste 10-15 åren. Försämrade arbetsscheman skulle införas.
Den lokala Livsmedelsarbetareklubben ställdes inför ultimatum - om inte klubben accepterar planerna, läggs produktionen på Stockholmsbagarn ner.
Livsklubben sade nej till förtagets plan. I juni 95 genomfördes ett dygns proteststrejk på Bagarn. Hela produktionen låg nere. Efter sammanlagt ett halvårs förhandlingar och stridigheter hade varslen tagits tillbaka, de lokala avtalen återupprättats och den lokala företagsledningen skaffat sig andra jobb. Hotelserna om nedläggning sattes inte i verket.
Den 28 februari 1996 dömde Arbetsdomstolen 62 av de strejkande arbetarna att betala 1 700 kr i skadestånd plus 700 kr för företagens rättegångskostnader. Totalt 2 400 kr för var och en. (De strejkande hade vid strejken dessutom förlorat en dagslön.) De dömda fick ett år på sig att betala, genom 200 kr avdrag på lönen varje månad.
En solidaritetskommitté bildades, med målet att samla in hela bötessumman på 148 800 kr. Målet är nu nått. Allt eftersom de dömda har betalat av sina skadestånd, har de fått pengar från solidaritetskommittén. Den sista uttdelningen gjordes 16 april 1997.
Nästa gång ...
Efter den sista utdelningen till de strejkdömda kommer det att finnas pengar kvar på Solidaritetskommitténs konto. De pengarna, och de som ev ytterligare kommer in, kommer att stå kvar på kontot och kan användas nästa gång arbetare tar strid mot nedskärningar och försämringar på sina arbetsplatser och därför döms till skadestånd. Alltså ett bidrag till aktiv kamp både mot arbetslöshet och mot sämre villkor för de arbetande.
Vårt varma tack för allt stöd från andra arbetsplatser, fackliga organisationer och enskilda givare.
Bröd och solidaritet!
Solidaritetskommitté på Bagarn