I slutet av augusti besökte ett amerikanskt AWAC-flygplan tre finska militärflygfält. Många såg det som ett normalt flygbesök, men så var det inte alls. Jag har fått militärutbildning vid luftvärnet och följt under 40 år luftvärnets utveckling. När finska flygvapnet med krigsminister Elisabeth Rehns medverkan skaffade Hornet-jaktplan för tiotals miljarder finska mark, antog jag först att det var en mutaffär, men så var inte fallet, utan man har i hemlighet kommit överens om AWAC:s användning. Hornet är nämligen "blind" utan AWAC. Men AWAC kan även användas för eldledning för andra än flygvapnet. Hornet-planen flyger för fort, så att de utan eldledning kan missa målet. Och denna sofistikerade hemliga affär med AWAC är inte det enda tecken på militär upprustning som pågår i Finland.

Stora mängder tunga tanks köptes från Tyskland efter DDR:s kollaps. Man har aldrig nämnt priset. Brandkåren samövar med militären vid östgränsen. Kvinnor värvas till armén. Senaste nyanskaffning är attackhelikoptrar i miljardklassen.

Finska militärer gjorde på 20-talet tre rövartåg till Aunus i Sovjetkarelen. På 30-talet fanns de omtalade "laxfiskarna" i finska Kalix: tyska officerare ritade detaljerade kartor på gränstrakterna. Tyska företag grundade flera vapenfabriker i Finland. 1937 besökte generalstabschefen general Halder artillerimanöver i Perkjärvi på Kareliska näset. Halder, Diedl och Randulic, som verkade i Finland, var ökända nazister, för att inte tala om adminral von der Goltz, som hade ockuperat Finland 1918. Han var en av de första "Blutrichter" efter Hitlers maktövertagande.

Jag ser paralleller med dessa historiska händelser och dagens utveckling och tycker att de nordiska folken bör se upp med NATO:s framfart och den krigsfara, denna innebär.

Arbetarpartiet Kommunisterna i Finland har i samband med Oslokonferensen för förbudet mot landminor krävt att den finska regeringen utan förbehåll ansluter sig till totalförbudsdeklarationen. Partiet protesterar mot regeringens krav på dispans, som motiveras med gränsen mot Ryssland. Liksom USA:s krav på fortsatt användning av personminor är den finska attityden ett "militaristiskt alternativ" som strider mot alla humanistiska målsättningar, heter det i skrivelsen som de finska kommunister sände från sitt höstseminarium till regeringschef Lipponen.

Det politiska världsläget av i dag är liksom tidigare präglat av motsättningen mellan klasserna- de förtryckande och de förtryckta. Det arbetande folket har av naturliga skäl ofta svårt att förstå hur det just är denna motsättning som är huvudorsaken till de svårigheter som främst det arbetande folket får brottas med för att klara livhanken.

Den förtryckande klassen består av människor för vilka det är förenligt med friheten att för egen vinning utnyttja sina medmänniskor.

Den socialistiska målsättningen är den att få människorna till att förstå hur denna kapitalistiska samhällsform är stridande mot naturens lagar eftersom den blockerar utvecklingen till ett samhällssystem där alla människor kan börja leva i broderskap och jämlikhet.

Steget från kapitalismen till socialismen kräver en revolutionär förändring av det kapitalistiska maktsystemet som upprätthålles genom propaganda och fostran, rättssystem, polis och militär. Med dessa maktmedel har kapitalisterna förskansat sig mot anstormningen från de socialistiska krafterna. Eftersom kapitalismen med denna sin maktapparat kan hålla ett hårt grepp om folkviljan, så är det också en svår uppgift för de socialistiska krafterna att kunna börja förverkliga först socialismen och därefter det som avses med kommunismen då det blivit naturligt för alla att leva i broderlig samverkan.

Vi känner nu till hur en del stater har misslyckats med det socialistiska uppbygget. Detta främst därför att de inte förmådde förena uppbygget med den socialistiska demokratin utan begynte att stelna i byråkratiska ledarskapsformer. I och med detta kunde det kvarstående arvet efter kapitalismen åter börja göra sig gällande och de kapitalistiska maktsystemen var givetvis beredvilliga att skynda till undsättning.

I sammanhanget skall man inte heller glömma hur religionerna samverkar med kapitalismen därför att den vetenskapliga socialismen lär hur det enda andliga är vad den materiella mänskliga hjärnan kan forma som tro eller teorier.

En betydande svaghet hos de socialistiska rörelserna är att de på grund av bristande ideologiska mognad begränsar kampen till de reformistiska formerna då man föreställer sig att den ideologiska mognaden hos massorna växer fram ur den vardagliga kampen mot företagen och staten. Det är en grundfalsk föreställning. Av sin egen förtryckta situation kan givetvis envar lära sig förstå sin klasstillhörighet och lätt hemfalla till tron att man kan råda bot mot detta genom den ena eller andra reformen. Men för att förstå problemets hela vidd måste man också förstå hur kunskapsprocessen sker liksom hur det är de ekonomiska sammanhangen som gör att kapitalismen inte kan fungera utan kriser.

En på vetenskap byggd teori måste man tillägna sig teoretiskt vilket är en praktisk uppgift. Anhängarna av den praktiska politikens väg må besinna detta.