Kongressen i USA har i början av augusti beslutat en lag som godkänner
militära anfall för att befria amerikanska medborgare som hålls
i förvar av ICC. För länderna som inte vill garantera immunitet
för amerikaner från ICC kommer USA att dra in militärt bistånd
inkl utbildning av officerare och inköp av vapen.
Två länder har hittills gett efter för USA:s krav på avtal
om denna utpressning - Rumänien och Israel. Norge har sagt nej. Men så
mycket suveränitet visar inte Sverige.
Enligt DN 11.8.2002 har en UD-tjänsteman uttryckt tvekan.
- Sverige och övriga EU har skrivit på ICC:s stadga och den är
man bunden av. Frågan är om man kan tänja på den som amerikanerna
vill, sade UD:s rättschef Anders Kruse till TT.
Frågan är: om formuleringen i stadgan medger ett kryphål för
USA - underkastar sig Sverige då Washingtons utpressning? Frågan
belyser återigen Perssonregeringens totala uppslutning bakom Bushregimen.
Men den är inget försvar för ICC. Dess tillkomst strider principiellt
mot FN-stadgan om nationell suveränitet.
Inrättandet av ICC, den internationella brottsmålsdomstolen i nederländska
Haag, beslöts 1998 av 120 stater. Stadgan trädde i kraft den 1 juli
i år. 18 domare ska kunna beivra folkmord, brott mot mänskligheten
och krigsförbrytelser i hela världen ifall enskilda staters domstolar
inte vill eller kan följa upp brott som begås efter 1 juli 2002.
ICC kan döma ansvariga, inklusive regeringsmedlemmar, till livstidsfängelse.
Fördraget om domstolen har skrivits under av 139 länder. 74 har ratificerat,
och det är dessa samt FN:s säkerhetsråd som fr o m nu kan lämna
in anklagelser, ifall tre domare instämmer.
ICC är en utvidgning av den Haagtribunalen som inrättades 1993 av
FN:s säkerhetsråd för att straffa brotten i f d
Jugoslavien. Och vad det är för brott, det upplever vi
i rättegången mot Slobodan Milosevic. De verkliga ansvariga för
krig, hat, mord och elände, Nato och EU, sitter inte på de åtalades
bänk utan har tagit på sig domarrollen.
Visserligen bär både Haagtribunalen och ICC FN-förtecken, men
med tanke på FN:s urholkning och USA:s dominerande roll i denna församling
är det bara ett fikonblad.
Med tanke på denna bakgrund kan man undra varför USA nu med sina
hot och utpressningar i ICC-frågan så tydligt markerar sin beslutsamhet
att sätta sig över hela världen.
Å ena sidan vill Washington med denna attityd tydligen befästa sin
maktposition. Ingen ska ens våga att ifrågasätta Vita husets
globala kommando.
Å andra sidan vill man förebygga ifall alliansen mot terrorismen
inte håller för påfrestningarna och utvecklingen går
USA ur händerna. I början förskansade sig USA bakom kravet att
alla FN-soldater skulle ges immunitet inför ICC, medan hoten och utpressningen
nu handlar om amerikanska medborgares rätt att inte bli dömda.
Det man inte talar om så högt är att FN/USA för säkerhets
skull med den egenhändigt tillsatta regeringen i Kabul kommit överens
om att inga FN-soldater ska få ställas inför domstol för
sitt agerande i Afghanistan. Det förklarar varför Vita huset reagerar
med en axelryckning på att hela bröllopssällskap har utplånats
av amerikanska bomber. Vem vet vad Vita huset avtalat med den irakiska oppositionen
som ska tillsättas när Saddam är störtat av amerikanska
bomber?
BH
bh@skp.se
Efter Förenta nationerna
Sedan slutet av åttiotalet har det dock skett omvälvande ändringar
i de internationella förhållandena (raseringen av Sovjetunionen och
andra socialistiska stater, försvagningen av Ryssland, den finansiella
förslavningen av småstater i det globaliserade ekonomiska systemet).
Samtidigt pågår det försök att säkerställa vad
som sålunda uppnåtts genom att rättsliga ändringar
också görs:
Nationalstaten och den jämlika suveräniteten skall inte längre
vara principer i internationell rätt som kan hindra stormakternas dominans,
och förbudet mot användning av våld skall kunna brytas när
och var det anses lämpligt. Humanitär intervention är
den kofot som används för att bryta upp FN:s grundläggande förbud
mot intervention. Det är talande att de som på detta sätt
i strid med internationell rätt strävar mot att avveckla den
jämlika nationella suveräniteten paketerar sina åtgärder
och institutioner i en slogan om international justice (internationell
rättvisa).
Ger. Melissarato-Mattsson/RP 8-2001